På stadens hemsida står att det i innerstan, av kulturhistoriska skäl, råder ”begränsade möjligheter att uppföra balkonger mot gator och halvöppna gårdar”.
– Det är ganska lätt att få tillstånd att bygga balkong mot en innergård, men jättesvårt att få bygga mot gatan. Men många stockholmare drömmer om ett extrarum. Där kan man odla, sola och grilla, det höjer livskvaliteten, säger Nike Örbrink.
I plan- och bygglagen står att en byggnad som är särskilt värdefull, från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, inte får förvanskas.
Ni kämpar i uppförsbacke, eller hur?
– Om lagar står i vägen måste regeringen se över dem, vi kan inte vara bakbundna. Men det ska naturligtvis vara snygga balkonger som passar till husfasaden, säger Nike Örbrink.
KD anser att balkonger ska vara regel vid nybyggnationer, även mot gatan.
– Vi ser dem också som trygghetsskapande. Vi får fler ögon mot gatan, det verkar förebyggande på otrygga platser och tränger undan buset.
Kristdemokraterna föreslår att bostadsrättsföreningar och hyresvärdar på platser son är öde, där det förekommer otrygghet och ordningsstörningar ska ges möjlighet till rabatterad och snabbhanterad balkonginstallation.
De tar några platser som exempel, Bysistorget och Maria Prästgårdsgata på Södermalm, Högdalens centrum i Söderort och Odenplan i Vasastan.
Stockholms skönhetsråd är i princip positivt till balkonger.
– Att bygga dem mot gården är inte så kontroversiellt, det går att lösa på de flesta ställen. I innerstan, där fasaden mot gatan är byggnadens huvudfasad, är det mer komplicerat. Där måste byggnadens kulturhistoriska och estetiska värde – samt stadsbilden – ha stor tyngd, säger rådets sekreterare Henrik Nerlund.
Men Stockholm har lättat på reglerna de senaste tio åren, enligt honom. I stadens tidigare byggnadsordning stod att ”balkong mot gatan undviks”, så står det inte i dag.
– I nybyggnation, till exempel på nordvästra Kungsholmen, tycker vi att byggföretagen kunde ha jobbat mer med balkonger, säger Henrik Nerlund.
