Beslutet berör fyra nuvarande och en tidigare EU-parlamentariker, enligt bland annat Frankfurter Allgemeine och Reuters. Sanktionerna infördes 2021 som svar på att EU-parlamentet svartlistade kinesiska makthavare som var inblandade i den kritiserade politiken mot muslimer i den nordvästliga provinsen Xinjiang. Parlamentarikerna kritiserade Kina för att bryta mot mänskliga rättigheter i Xinjiang där över en miljon av den uiguriska muslimska minoriteten uppskattas ha satts i tvångsläger.
Bråket ledde bland annat till att förhandlingarna om ett investeringsavtal mellan EU och Kina lades på is.
Men sedan Trump inledde sitt handelskrig mot Kina och belade kinesisk export med en tull på 145 procent har det styrande kommunistpartiet blivit mjukare i tonen mot EU, och andra potentiella handelspartners.
När höga tullar sätter stopp för exporten till USA måste Kinas industri få avsättning för sina produkter någon annanstans. Den inhemska marknaden är inte stor nog. Landets fabriker producerar mycket mer än vad kineserna konsumerar.
Det är i det ljuset som de lyfta sanktionerna mot EU-parlamentariker ska ses. Kina vill öppna dörren för samtal om ökad handel med EU, det går inte om EU-parlamentet lägger in sitt veto.
Kinas utrikesministerium har ännu inte bekräftat att sanktionerna lyfts. När frågan kom upp på onsdagens dagliga presskonferens förklarade talespersonen Guo Jiakun att Kina och EU drar fördel av handel med varandra och att det finns förhoppningar om ökad handel. Guo Jiakun välkomnade EU-parlamentariker att besöka Kina oftare.
