USA:s handelskrig mot Kina har blivit ett maktspel om vem som ska blinka först, Donald Trump eller Xi Jinping. Med tullar på ohållbara nivåer, 145 procent på kinesisk export till USA och 125 procent på amerikansk export till Kina, finns en förväntan om att de två till sist måste prata med varandra och nå någon typ av överrenskommelse. Och den som lyssnat på Donald Trump på senare tid kan ha fått intrycket av att ett närmande är på gång. Han har mjuknat i tonen och sagt sig ha kontakt med Xi Jinping. Samtidigt har USA:s finansminister Scott Bessent konstaterat att tullnivåerna måste ner och förutspått att Kina kommer att krypa till korset eftersom deras export till USA är fem gånger så stor som amerikansk export till Kina.
Men i Peking tyder ingenting på att Kina är på väg att mjukna eller att Xi Jinping har bråttom att ringa upp Donald Trump. I veckan trappade i stället det kinesiska kommunistpartiet upp tongångarna mot USA.
”Vi kommer aldrig att gå ner på knä” är budskapet i en propagandavideo som det kinesiska utrikesdepartementet sprider i kinesiska och internationella sociala medier. I videon, som finns både på kinesiska och engelska, anklagar berättarrösten USA för mobbningsfasoner som syftar till att ge landet världens herravälde.
Till dramatisk musik med blixtrar och stormväder uppmanar Kina resten av världen att gå samman mot USA, som i videon slutar som en liten strandad isolerad roddbåt på sprucken jord.
USA är en mobbare som historiskt har lurat länder, enligt videon som varnar andra nationer, som har fått en paus i tullarna i 90 dagar, för att gå USA till mötes. Att ”böja sig inför mobbaren är som att dricka gift för att släcka törsten”, säger berättarrösten.
USA målas upp som ett land där kaos råder och befolkningen protesteras. Kina skönmålas som en modern nation som utvecklar mänskliga robotar och rymdraketer.
Videon är förstås propaganda som syftar till att stärka moralen bland kinesiska invånare, men också att sända en varning till USA om att landet är redo för en långvarig kamp. Redan tidigare har AI-genererade filmer där överviktiga amerikaner kämpar med att tillverka skor eller kläder skapats för att stärka den patriotiska andan.
Flera statliga medier har citerat Mao Zedong, grundare av kommunistiska Kina, och hans retorik om att aldrig ge upp i konflikten mot Japan.
Samtidigt, propagandan till trots, börjar handelskriget få kännbara konsekvenser för människor och företag i Kina. Aktiviteten i tillverkningsindustrin och exportorderingången sjönk kraftigt i april, visar siffror från Kinas statistikbyrå på onsdagen. Protester bland fabriksarbetare har på senare tid rasat i olika delar av landet, skriver Radio Free Asia. De är missnöjda med fabriker som lägger ner och löner som inte betalas ut i tullkrigets spår. Minst 16 miljoner jobb riskerar att försvinna på grund av Trumps politik, bedömer investmentbanken Goldman Sachs.
