Det var i augusti 2022 som mannen, som till vardags arbetar som klimatforskare, deltog i en aktion där den mycket trafikerade korsningen Kungsgatan/Sveavägen i centrala Stockholm blockerades. När polisen uppmanade aktivisterna att flytta på sig, satt mannen kvar. Efter en stund bars han iväg av polisen.
Förra året dömdes han i tingsrätten för ohörsamhet mot ordningsmakten, men överklagade till hovrätten som konstaterade att rättegången behövde tas om av tekniska skäl.
Och nu har Stockholms tingsrätt friat mannen från anklagelserna, något som tidningen Syre var först att rapportera om.
I domslutet framgår att tingsrätten anser att mannen, som har försvarat sig själv, har agerat i nödvärn med hänvisning till klimatförändringarna.
”Tingsrätten anser att klimatförändringarna är akuta och att det föreligger en omedelbar fara för liv, hälsa och egendom”, skriver domstolen.
Rätten konstaterar vidare att mannen, i egenskap av klimatforskare, har ”en särskild roll och därmed ett moraliskt och yrkesmässigt ansvar att agera”.
Klimatforskaren, som vill vara anonym, berättar för DN att han grät av glädje när domen kom.
– Det är jättestort. Jag är otroligt överrumplad. Jag är säker på att detta kommer att överklagas, men som jag förstått det är detta första gången någon som frikänns med hänvisning till nödrätten, säger forskaren till DN.
Advokaten Linus Gardell, som specialiserat sig på att försvara klimataktivister, menar att domen är historisk.
– Domen är den första i sitt slag. Tingsrätten frikänner helt en person som vid en fredlig demonstration genom civil olydnad sökt uppmärksamma den pågående och akuta klimatkrisen, med hänvisning till den nödsituation vi befinner oss i, säger han till DN.
– Vi har tidigare sett exempel på påföljdseftergift och strafflindring, men det är första gången en person helt frikänns, fortsätter han.
Domen är en så kallad nämndemannadom, där rättens ordförande och en nämndeman ville döma. De skriver i domen att de inte ifrågasätter att det pågår en klimatkris eller klimathotets allvar, men menar att de gärningar som forskaren gjort sig skyldig till inte på ett ”någorlunda konkret och omedelbart sätt” kan bidra till att avvärja hotet.
Den sistnämnda formuleringen kommer från en dom från högsta domstolen 2023 där också en klimataktivist stod åtalad. Linus Gardell var klimataktivisternas ombud i den rättsprocessen, där aktivisterna dömdes.
– I den domen öppnade Högsta domstolen för att det inte var uteslutet att nöd kunde anses föreligga med hänvisning till intressen kopplade till miljön, men att det krävs att handlingen på ett någorlunda konkret och omedelbart sätt skulle kunna bidra till att rädda det intresse som hotas, det vill säga klimatkrisen.
Frågan är nu alltså var gränsen går, menar Linus Gardell.
– Innan Högsta domstolens dom var det många som menade att det var uteslutet med nödinvändning, men så är det inte. Så frågan är då, var går gränsen? Det är viktigt att Högsta domstolen ytterligare förtydligar rättsläget och förklarar när, var och hur en invändning om nöd kan få framgång, säger han.
DN söker åklagaren för en kommentar.
Läs mer:
Ytterligare klimataktivister frias från sabotage
Oxfam – så slår svenskarnas utsläpp
Forskare varnar Sverige för golfströmmens kollaps
