Arbetet med att skydda Sverige mot klimatkrisens värre skyfall, skred och ras har tvärnitat på landets länsstyrelser, har DN kunnat visa. Flera avgörande projekt, bland annat med syftet att skydda bebyggelse och infrastruktur mot översvämningar, har lagts i malpåse. Två tredjedelar av personalen som jobbat med frågorna har fått sluta.
Orsaken uppges vara att regeringen har kapat anslagen till arbetet.
Men klimatminister Romina Pourmokhtari (L) menar att det inte är regeringens ansvar att arbetet skrotats – utan länsstyrelsernas.
”Att arbeta med klimatanpassningsåtgärder ingår i länsstyrelsernas uppgifter från staten”, skriver hon i ett mejl till DN.
Romina Pourmokhtari menar också att länsstyrelsernas arbete på området är avgörande för att svenskarna ska få det skydd som krävs.
”Det är de enda aktörerna som kan göra det, eftersom de tillsammans med kommunerna har den lokalkännedom som krävs för att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Länsstyrelserna behöver med andra ord göra lämpliga prioriteringar inom deras ram för att hantera sitt ansvar. Därför är det mycket olyckligt att länsstyrelserna drar ner på detta arbete när behoven ökar”, skriver hon i ett mejl till DN.
Tycker du att länsstyrelserna prioriterar fel?
”Ja. Länsstyrelserna är stora organisationer som tar emot väsentliga anslag, varav den större delen saknar öronmärkning.”
När länsstyrelserna hösten 2023 fick beskedet att det riktade anslaget drogs in beskrevs det som en ”total överraskning”. Endast 1 av 21 länsstyrelser har enligt DN:s enkät valt att fortsätta arbetet till fullo med egna medel. SMHI, som samordnar länsstyrelsernas arbete på området, pekade i en rapport till regeringen på konsekvenserna och uppmanade regeringen att se över finansieringen av arbetet.
På frågan varför regeringen inte har valt att följa SMHI:s uppmaning svarar klimatministern att det ”pågår diskussioner i regeringen” kring hur skyddet mot klimatrelaterade risker ska finansieras, bland annat genom utredningen ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning”. Den utredningen fick dock inte föreslå åtgärder som belastade statsbudgeten. En lång rad länsstyrelser har i sina remissvar på utredningen uppmanat regeringen att återinföra det riktade stödet för klimatanpassning.
Romina Pourmokhtari varnar samtidigt för att samhället som helhet inte har tagit tillräckligt stor hänsyn till de risker som klimatförändringarna innebär.
”Att en kommun klubbar en detaljplan som tillåter småhus på åkermark som tidigare var sjö, till exempel, är förenat med stora risker som vi inte tagit hänsyn till tillräckligt”, skriver hon.
Med facit i hand, var det ett bra beslut att kapa finansieringen av klimatanpassning hos länsstyrelserna?
”Hur regeringen fattar beslut i budgetar kommer alltid vara föremål för diskussioner – men det här är helt klart ett problem vars lösning är både förenad med stora kostnader och allvarliga konsekvenser om inga åtgärder vidtas och därför förväntar sig regeringen att länsstyrelserna ska göra goda prioriteringar utifrån de stora anslag man får för att genomföra sina uppdrag, däribland uppdraget om klimatanpassning.”
















