Hammarby hänger med i det fotbollsallsvenska toppskiktet den här våren.
De grönvita anförs i vanlig ordning av lagkaptenen och mittfältseleganten Nahir Besara, men tongivande är också yngre förmågor som den evigt löpande ytterbacken Hampus Skoglund, mittfältsallt-i-allon Markus Karlsson samt den alltid riviga och samtidigt alltmer spelsmarta anfallaren Jusef Erabi.
Gemensam nämnare? Samtliga av de tre sistnämnda har tagit sina första seniora fotbollskliv i Hammarby Talangfotbollsförening (HTFF) – den förmodligen mest framgångsrika i den genre som ofta benämns som klonföreningar.
Samtidigt väcker fenomenet åsikter – och alla är inte positiva. DN har också berättat om föreningar i Sverige som har klubbat årsmötesbeslut om att inte gå den vägen.
Men som ung spelare, i behov av A-lagsmatcher, i en bra miljö?
– För mig var det väldigt viktigt. Jag kom från U19 och höll väl inte riktigt nivån för att komma direkt upp till A-laget. Då var HTFF ett jättebra steg, säger Hampus Skoglund.
– Ett litet mellansteg.
Att lyckas ta det där klivet från junior- till seniorfotboll är en ständigt närvarande utmaning för unga spelare – klonförening eller ej.
Men det är troligen den främsta anledningen till att klonföreningar blivit så utbrett. Närmare hundra stycken finns i dagsläget, enligt Svenska fotbollförbundets uppskattning.
Få återfinns dock på så hög nivå (division 1) som HTFF.
Minns ni hur ni upplevde steget till seniorfotboll?
– Du var ju väldigt ung, säger Skoglund till Markus Karlsson, som fyller i:
– Det är oftast inte så väldigt många erfarna spelare i HTFF heller. Det blev inte direkt så mycket träning mot vuxna, så att säga, utan det var verkligen på matcherna som det stora testet kom.
Där kändes det att det var en omställning, säger Markus Karlsson.
– Som jag minns det, i alla fall i de första matcherna. Man behövde tänka snabbare, passa snabbare. Men jag tyckte ändå att jag kom in i det rätt snabbt.
Skoglund och Karlsson, i dag 21 år gamla och båda ordinarie i tränare Kim Hellbergs elva, lyfter också vad de upplever som ytterligare fördelar. Tryggheten i att fortsätta i en bekant miljö även när du ska ta kliv uppåt – och att det som spelare i HTFF finns goda chanser att få visa upp dig i A-lagssammanhang.
– Som egentligen vi båda har gjort, konstaterar Hampus Skoglund.
– Fått vara med litegrann, sedan göra det bra och sedan få ta steget. Det är inte säkert att vi hade kunnat göra det i en annan klubb.
Hammarbyduon vittnar också om hur de ser en röd tråd, från U-lag via HTFF till A-trupp – speciellt sedan Kim Hellbergs intåg i föreningen.
– Han har satt prägeln direkt, i både HTFF och akademin. Att de ska spela som A-laget. Då kommer du att vara redo när du kommer upp, och då är det inga problem att göra en träning här och där. Du vet vad du ska göra – för att det är det du gör i din hemmiljö, säger Markus Karlsson.
Hampus Skoglund:
– Jag tycker att det märks att alla som kommer underifrån har full koll. Jag tror att det hjälper ganska mycket för de yngre i att känna sig trygga också.
Det visar sig att Hammarbys tekniske chef Adrian von Heijne gjort sin hemläxa. Han berättar, baserat på uppgifter från statistiksajten Transfermarkt, att uppskattningsvis närmare 60 spelare som sedan säsongen 2021 gjort matcher för HTFF numera återfinns i superettanmiljö eller högre i Sverige – och motsvarande utomlands.
– HTFF har så klart varit en hörnsten för Hammarby Fotbolls framgångar, säger han.
– Men jag tänker också på hur det varit en väldigt viktig brygga för många som inte nått hela vägen till allsvenskt spel för Hammarby.
Hampus Skoglund beskriver HTFF som att få ett steg serverat. Adrian von Heijne kallar det att få vara kvar i sitt eget hus – även om han också påpekar att det alldeles säkert finns en poäng för vissa unga spelare att testa något helt nytt när det vankas seniorfotboll.
– Men den säkerhet som vi har är att vi kan kontrollera utvecklingsmiljön i form av träningsverksamheten, i relation till skolgång och i förhållande till var spelarna ska spela sina matcher.
– Det är en konkurrensfördel som vi är väldigt glada att vi lyckats skaffa oss, och det talar med styrka för att vi är en av de utvecklingsmiljöerna i norra Europa som är allra bäst – just för att vi har det extra steget som Hampus är inne på.
Att beskriva HTFF som en konkurrensfördel är i dag att betrakta som rimligt i en svensk kontext. Men om några år? Det finns alltså många andra klubbar som ser ut att snegla mot en liknande väg – rivalerna Djurgården och AIK för att nämna två.
Här vill Adrian von Heijne dock skjuta in:
– Man ska vara väldigt medveten om att det här inte är något som är gratis, och inte något som görs i en handvändning. Vi lägger oerhörda resurser vad gäller arbetstid för nyckelpersoner i Hammarby på HTFF.
– Det är långt och enträget arbete av många, och jag tror att vi har fortsatt utvecklingspotential.
Det resonemanget applicerar Hammarbys tekniske chef också på funderingarna över hur en division 1-serie kan komma att se ut i framtiden, så klart också beroende på vad svensk fotboll beslutar efter förbundets utredning – som pekar mot ett förbud mot klonföreningar, men också en öppning för andralag.
Lär supportrar till klassiska föreningar som Gefle eller Enköping framöver ställa in sig på tre bortaresor till Stockholm för möten med Hammarby 2, AIK 2 och Djurgården 2, eller andra allsvenska lags andralag?
– Jag tror säkert att det kommer vara fler lag längre fram som är klonföreningar, eller om andralag då tillåts i seriespel. Fler än de enstaka lag som finns nu, säger Adrian von Heijne.
– Men jag har svårt att se serier som är som herr- eller damallsvenskan fast med en tvåa efter lagnamnet.
Hammarby Talangfotbollsförening återfinns när den här texten skrivs på första plats i den norra division 1-serien. På söndag väntar bortamatch mot Arlanda.
Läs mer:
Motståndet gror mot fotbollens klonföreningar
Svenska storklubbar breder ut sig – nu utreder förbundet
Hammarbys säkerhetschef: ”Finns skäl till varför så många tusen går på fotboll”
Så blev en 27-åring ansvarig för Hammarbys framtid
