Klimatförändringarnas effekter blir allt tydligare. Både 2023 och 2024 slog tidigare värmerekord, och förra året uppmättes den globala medeltemperaturen till 1,52 grader över förindustriella nivåer. Som en konsekvens har förödande värmeböljor, bränder, skyfall och översvämningar fortsatt att drabba världen i år.
Samtidigt varnar forskare för att den återstående koldioxidbudgeten för att klara 1,5-gradersmålet kan vara förbrukad inom bara tre år med nuvarande utsläppsnivåer.
FN:s klimatpanel IPCC har understrukit att världens utsläpp måste börja vända neråt senast 2025 – alltså i år – för att närapå halveras till 2030.
Trots detta planerar världens regeringar att producera mer än dubbelt så mycket fossila bränslen än vad som är i linje med 1,5-gradersmålet.
Det framgår av Production Gap Report 2025, som ges ut av ledande internationella forskningsinstitut.
Årets rapport visar att gapet dessutom har vidgats. Jämfört med den senaste mätningen 2023, då gapet var 110 procent över 1,5-gradersmålet, har det nu ökat till över 120 procent.
Ökningen på kort sikt beror främst på att flera länder har skruvat upp sina planer för utvinning av kol och gas.
Samtidigt fortsätter den planerade oljeproduktionen att öka ända fram till 2050. Dessa planer går stick i stäv med ländernas åtaganden i Parisavtalet – ett åtagande som nu har förstärkts av ett historiskt utlåtande från Internationella domstolen (ICJ).
ICJ slog i somras fast att 1,5-gradersmålet är det primära målet i Parisavtalet och att en stats misslyckande att vidta åtgärder mot utsläpp kan utgöra ”en internationellt felaktig handling”.
Rapportens huvudförfattare, Derik Broekhoff vid Stockholm Environment Institute (SEI), pekar även på motsättningen mellan de löften som gavs vid klimatmötet i Dubai för två år sedan och de faktiska produktionsplaner som rapporten avslöjar:
– År 2023 erkände regeringar formellt behovet av att röra sig bort från fossila bränslen för att mildra klimatförändringarna – en skyldighet som Internationella domstolen nu tydligt har betonat. Men medan många länder har förbundit sig till en ren energiomställning verkar många andra sitta fast i en fossilberoende spelplan och planerar ännu mer produktion än de gjorde för två år sedan, säger han.
Rapporten belyser särskilt att mer än hälften av de granskade länderna planerar stora ökningar av gasproduktionen fram till 2030, ofta med argumentet att det är ett ”övergångsbränsle”.
Med tanke på den massiva planerade expansionen av gas, är argumentet att gas är ett övergångsbränsle fortfarande trovärdigt eller kan det leda till en ny inlåsning i fossila bränslen?
– Trovärdigheten i det argumentet hänger på om regeringar har uttryckliga planer för att faktiskt övergå bort från gas. Men eftersom väldigt få länder har sådana planer, finns det i stället en betydande risk för inlåsning, säger Derik Broekhoff.
Rapporten analyserar 20 stora fossilproducerande länder, som tillsammans står för över 80 procent av världens produktion av fossila bränslen.
17 av de 20 granskade länderna planerar att öka produktionen av minst ett fossilt bränsle till 2030, och för 11 av dem är planerna nu mer expansiva än för bara två år sedan.
Trots en i huvudsak dyster bild pekar rapporten ut några ljusglimtar. För det första håller nu sex av de 20 granskade länderna på att utveckla scenarier för inhemsk fossilbränsleproduktion som är i linje med nationella och globala nettonollmål, vilket är en ökning från fyra länder 2023.
För det andra vidtar flera länder konkreta åtgärder för att påskynda omställningen. Exempelvis fortsätter Kina att bygga ut förnybar energi i en snabb takt och nådde sitt 2030-mål för sol- och vindkraft redan 2024.
Brasilien har lanserat ett program för att påskynda sin energiomställning, med fokus på förnybar energi och stöd till kolgruveregioner. Tyskland planerar en ännu snabbare utfasning av kol än tidigare och är på väg att nå 80 procent förnybar elproduktion till 2030.
Inför klimatmötet COP30 i Brasilien i november ställer rapporten ett tydligt krav: världens regeringar måste i sina nya klimatplaner göra konkreta åtaganden för att minska produktionen av olja, kol och gas.
Läs mer:
ICJ: Länder kan ha rätt till klimatskadestånd
Sverige vädjar till EU – vill ha sänkta klimatkrav på skogen
Forskarvarning: Brist på utrymme för koldioxidlagring under jord
Romina Pourmokhtari (L) om oväntade utsläppsgapet: ”Tufft att ta till sig”
















