Kö för att få tävla i fitnessuccén Hyrox

Hög musik, hundratals funktionärer och tusentals deltagare.

Fitnesskonceptet Hyrox har tagit träningsvärlden med storm sedan det lanserades 2017. Tränings- och tävlingsformen, med ursprung i crossfit, går ut på att springa totalt åtta kilometer och att genomföra en funktionell övning efter varje kilometer.

– Vi kallar det för ett fitnessrejs. Med alla de här stationerna testar vi både uthållighet och styrka. Vi upplever det som ett komplett test av fitness som samtidigt inte är tekniskt svårt, säger Antonia Fält-Kottulinsky, Nordenchef för Hyrox.

Hyrox turnerar världen runt och byggs upp identiskt i varje land, där de åtta styrkestationerna omges av snirkliga löparbanor.

Våren 2023 lanserades Hyrox i Sverige för första gången och i början av december (i samband med Fitnessfestivalen) byggs tävlingen upp för tredje gången på svensk mark.

– Den första tävlingen i Sverige lockade ungefär 1 000 deltagare och den andra 2 000. Men i år har vi fyrdubblat antal deltagare till totalt 8 000, berättar Antonia Fält-Kottulinsky.

– Vi har även haft människor i kö som har velat tävla nu i Sverige, men det har varit helt fullt. Vi hoppas därför kunna utöka ytterligare i framtiden.

Både kvinnor och män, med varierande träningsbakgrund i åldrarna 16–74, är välkomna att tävla i Hyrox. Baserat på kön, ålder och nivå delas man sedan in i olika klasser och starttider.

När fitnesstävlingen anordnas den här gången står deltagare från totalt 60 olika länder redo på startlinjen. Tävlingsarrangören uppskattar att ungefär hälften av de 8 000 deltagarna rest till Sverige från andra länder.

Två svenskar som finns på plats i Stockholm är Hibo Faysal Larsson, 33 år, och Mary-Eva Owilli, 30 år. DN träffar dem strax före tävlingsstart.

– Jag fick reda på Hyrox via Instagram och tipsade min man om det, eftersom han tränar en del crossfit. Men då sa han: ”Du borde köra det här!” Det blev en rolig utmaning, säger Hibo.

– Hibo frågade mig helt spontant, på ett bröllop i somras, om jag ville köra Hyrox med henne. Jag hade aldrig hört om det tidigare men jag sa ja, säger Mary-Eva och skrattar.

De ska springa Hyrox tillsammans, i tävlingens doubles-variant. Därav har de även tränat tillsammans under året med en egen coach, Hibos man Jimmy.

– Vi har haft ett upplägg där vi har kört igenom alla övningar. Sedan har vi tränat tillsammans en dag i veckan, berättar Mary-Eva.

Och målsättningen för dagen är tydlig: Att ta sig i mål och att ha kul.

– Jag ska vara ärlig. Jag har som max sprungit fem kilometer, men som den galning man är hoppade man på det här, säger Hibo.

Hon fortsätter:

– Det är första gången vi springer Hyrox men vi kommer göra om det fler gånger framöver. Det har vi redan bestämt.

Hibo Faysal Larsson och Mary-Eva Owilli rör sig mot tävlingens startlinje, tillsammans med en hel drös av andra kvinnor i samma ålder. En djup, dramatisk mansröst räknar ner: ”Three, two, one.”

Musik pumpas ut genom högtalarna och svärmen av deltagare ger sig ut i Hyrox-yran.

Plötsligt är det utmattande spektaklet i gång.

Sedan lanseringen av Hyrox 2017 har intresset varit skyhögt. De kommande tre månaderna turnerar fitnesstävlingen runt på fyra kontinenter: Europa, Oceanien, Nordamerika och Afrika. Tävlingarna äger rum i flera olika städer varje månad – och flera av eventen är redan slutsålda, långt i förväg.

Hugo Hugemark, 28 år, är Sveriges rekordhållare i Hyrox. Även han finns på plats den här dagen i Stockholm.

– Jag gjorde min första tävling för bara ett år sedan. Tidigare har jag hållit på med både konditionsidrott och crossfit, vilket gjorde att det kändes naturligt att testa kombinationen.

Endast fem månader efter hans första Hyrox-rejs hade han slagit det svenska rekordet, när han klarade tävlingen på 58 minuter och 47 sekunder.

– Jag slog det när jag tävlade i Qatar, i början av det här året. Sedan dess har jag deltagit i ett antal tävlingar till och även tävlat i Hyrox-VM i somras, i Nice, säger han.

Nyckeln till Hugo Hugemarks framgång är hans träningsbakgrund, menar han.

– Jag har en väldigt bra grund från konditionsidrotten, från triathlon som jag hållit på med länge. Dessutom har jag en bra bakgrund inom funktionell träning också.

Han menar att charmen med tävlingsformen ligger i att alla typer av människor kan delta.

– Tröskeln för att klara av en Hyrox-tävling är väldigt låg. Målgruppen är liksom alla som har ett gymkort, så det är ju en väldigt bred marknad.

I dag jobbar Hugo Hugemark med träning på heltid och är bland annat tränare inom Hyrox- och triathlonträning.

– Jag tränar normalt sett 30–40 timmar per vecka, fördelat på ungefär 10 timmar löpning, 10 timmar styrketräning och 10 timmar maskinträning. Ungefär.

Att Hyrox-tävlingarna lockar just olika typer av personer är tydligt. I Stockholm tävlar tonåringar, pensionärer, nybörjare och elitidrottare – som alla har olika erfarenheter av träning.

I åldersklassen 60–69 tävlar bland andra Laila Holmström, 62 år, och Eva Svärd, 68 år.

– Vi tränar crossfit och har kommit in mycket på det här med Hyrox. Då tänkte vi: ”Ska vi inte tävla i det?” Det var hon som kom på idén, säger Laila och pekar på sin väninna.

– Min dotter och man kör Hyrox och det var så vi fick upp ögonen för det, berättar Eva.

De båda gymmar och tränar crossfit flera gånger i veckan, men springer den här dagen för första gången ett Hyrox-rejs.

– Man förbereder sig med bra mat, men man ska inte äta något man inte brukar äta. Det är som att förbereda sig inför ett långt träningspass.

Nyckeln till att Hyrox lockar så många olika människor, i varierande åldrar, är just dess tillgänglighet, menar Nordenchefen Antonia Fält-Kottulinsky.

– Man behöver inte vara en världsatlet på högsta nivå för att kunna tävla i det här. Man kan verkligen göra det som en rolig grej, antingen själv eller tillsammans med andra.

– Det gör att det blir väldigt tillgängligt för många människor.

Dessutom menar hon att Hyrox kan fungera som ett sätt för människor att motivera sig själva till att träna.

– Jag tror också att det passar de som vill utmana sig själva. Man vet vad man ska göra under ett race, man kan träna inför det och sedan få siffror på hur man presterade i varje del.

Men en fråga kvarstår dock: Varför namnet Hyrox?

– Det är en fråga jag får ibland och jag önskar att det fanns ett supersnitsigt svar, haha. Från början hette konceptet Corox, men sedan valde man att byta det till Hyrox – just för att man upplevde att det var en hybridtävling.

Begreppet ”rox” kommer från namnet på en specifik del av tävlingen.

– Vi kallar de olika stationerna för ”rox-zones”. När man sedan får sin statistik och tid efter sitt rejs ser man när man ”rox-in” och ”rox-out” från varje zon, berättar Antonia Fält-Kottulinsky.

Åtta kilometer, åtta styrkeövningar och drygt 100 minuter senare passerar Hibo Faysal Larsson och Mary-Eva Owilli mållinjen – hand i hand.

– Det känns otroligt! Vi tog oss igenom det, säger Hibo och ler chockat. Hon fortsätter:

– Det var faktiskt inte lika tufft som jag trodde, måste jag säga. Det var tufft alltså, men jag hade förväntat mig att jag typ skulle ligga på marken nu, haha.

Mary-Eva fyller i.

– Ja, vi har ändå energi kvar! Vi kan liksom stå här och prata nu, det är ändå bra.

Hur firar man att man klarat ett Hyrox-rejs?

– Med hamburgare! Och chips och massa gott, svarar de båda och skrattar.