Ända sedan filosofins begynnelse har tänkare som Platon och Kant funderat över om, och i så fall hur, skönhet påverkar oss människor. Om skönhet har förmågan att försätta oss i ett annat slags tillstånd och förändra vårt sätt att tänka.
I ett försök att gå till botten med frågeställningen har en grupp psykologer vid Cambridge University i England utfört ett experiment. Utgångspunkten var universitetets moderna konstgalleri, Kettle’s Yard, som användes som ett laboratorium och den keramikutställning av konstnären Lucie Rie som visades där.
187 besökare rekryterades och delades sedan slumpvis in i två grupper. Den ena gruppen uppmanades att aktivt studera keramikföremålen samtidigt som de fick skatta hur vackra föremålen var ur olika aspekter, medan den andra gruppen agerade som kontroll såtillvida att de fick en helt annan uppgift som inte alls hade med skönhet att göra. Därefter fick deltagarna svara på diverse frågor och genomgå olika slags tester.
Resultatet, som nu redovisas i tidskriften Empirical Studies of the Arts, visar att konstens skönhet påverkar hur vi tänker. Exempelvis fick deltagarna i ”skönhetsgruppen” i snitt 14 poäng högre avseende abstrakt tänkande, än kontrollgruppen. Deltagarna tillfrågades också om den känslomässiga upplevelsen, och i snitt rapporterade skönhetsgruppen 23 procent högre nivåer av ”transformativa och självöverskridande känslor”, jämfört med kontrollgruppen. Det vill säga känslor som får oss att släppa fokus på oss själva och rikta uppmärksamheten mot vår omgivning i stället. Exempelvis rapporterade dessa deltagare oftare känslor som ”upplyst”, ”rörd” och ”förändrad” jämfört med kontrollgruppen.
– Genom historien har många filosofer hävdat att estetisk skönhet kan resultera i ett speciellt psykologiskt tillstånd. Vår forskning tyder på att konstens skönhet förbättrar förmågan till abstrakt tänkande och främjar ett annorlunda ”mindset”, så att det blir mer expansivt. Ett museibesök är alltså inte bara ett trevligt sätt att tillbringa en eftermiddag, det kan också förändra hur vi ser på våra liv, säger Simone Schnall, professor i experimentell psykologi vid Cambridge University och studiens mest seniora författare.
Deltagarna i skönhetsgruppen tyckte dock inte att de var gladare eller lyckligare än kontrollgruppen, vilket enligt forskarna på tyder att det var engagemanget i konstföremålen i sig som påverkade hur de tänkte och kände, snarare än en mer allmän positiv känsla av upplevelsen som sådan.
Läs mer:
Gustavsbergs porslinsrike lockar designdiggare
Naturromantiska tablåer i nya imponerande former
