![](https://i2.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/8de7247a-2f15-401d-856a-39213371c47f.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Det här är framtiden, konstaterade en anställd på Svartedalens äldreboende på Hisingen för drygt tio år sedan. Projektet som gick ut på att de anställda testade sex timmars arbetsdag hade då väckt stort internationellt intresse – reportage publicerades i tidningar som The Guardian och The Washington Post. Enligt slutrapporten var de anställda mindre trötta, upplevde mindre stress och hade mer energi efter jobbet.
Efter det hände dock inte så mycket mer.
Göteborgs stad har dock fortsatt testa kortare arbetstid, bland annat på en förskola i Bergsjön och på en enhet inom socialtjänsten i Lövgärdet, utan att det fått något större genomslag.
Men nu är läget helt annat, säger Marie Brynolfsson, vänsterpartistiskt kommunalråd i Göteborg.
– Jag har hållit på med denna fråga i många år och jag har aldrig sett att så många är positiva till det som nu. Hela fackliga avtalsrörelsen dominerades av frågan om förkortad arbetstid. Det är verkligen på agendan nu, säger hon.
Redan förra året beslutade Göteborgs rödgröna styre att skjuta till pengar för ännu ett projekt på samma tema, nu på två förskolor samtidigt.
När DN besöker Förskolan Konvaljegatan 8 på Hisingen, som ingår i satsningen, är det idel leenden runt bordet i personalrummet. De anställda har jobbat fem timmar mindre i veckan med bibehållen lön sedan januari.
– En del skulle passa på och göra fler saker med den extra tiden. Men jag har tänkt tvärtom. Jag ville unna mig vila och inte gå in och prestera mer. Jag har sovit lite längre och övat på långsamhetens kraft, säger förskolläraren Hanna Carlsson.
Barnskötaren Maida Haidar är också nöjd över att kunna ta det lugnt innan jobbet.
– Min man är så glad att jag äter frukost med honom. När jag lämnat mitt barn, kan jag ta en promenad innan jag kommer till jobbet. Det har aldrig hänt tidigare. Och så slipper jag morgontrafiken.
På jobbet hinner de med mer planering och kan fokusera på ett genomföra undervisningen på ett bra sätt.
För nyanställda förskolläraren Felicia Barkman kom informationen om kortare arbetstid som en glad överraskning.
– Man har energi att göra inte bara det man måste utan det man faktiskt vill. Livet är bättre. Och det påverkar positivt det man gör här på jobbet. Man är lösningsfokuserad, man ser möjligheterna, man stressar inte upp sig vid minsta problem, säger hon.
Finns det något som har fungerat sämre?
– Alltså nej, säger Felicia Barkman efter en lång tystnad och alla runt bordet brister ut i skratt.
För att kunna korta arbetstiden fick rektorn Ann-Louise Storm pussla ihop ett schema där de ordinarie kunde börja senare eller sluta tidigare. Inom ramen för projektet fick hon ta in extra personer för att täcka upp.
Enligt henne är de anställda mindre stressade än på hennes andra förskolor.
– Jag trodde att de främst skulle uppleva positiva effekter privat. Men bara efter några månader ser jag en annan stämning på enheten. Det finns mer energi och lust att påverka och utveckla verksamheten, säger hon.
Syftet med projektet är bland annat att testa hypotesen att kortare arbetstid skulle kunna användas för att locka behörig personal till förskolor i socioekonomiskt utsatta områden, berättar V-politikern Marie Brynolfson.
– Det är svårt att rekrytera och behålla utbildade förskollärare i de förskolorna. När vi testade kortare arbetstid på en förskola i Bergsjön blev den plötsligt en mycket mer attraktiv arbetsplats.
Hon ser det också som ett sätt att möta bristen på behörig personal inom offentlig sektor.
– Folk väljer bort arbete i välfärden på grund av att det är tuffa arbetstider och arbetsvillkor. Dessutom har vi en hög andel personer som är sjukskrivna och som blir sjuka av jobbet. Kortare arbetstid löser inte alla problem men det är en viktig pusselbit i framtidens arbetsliv, säger hon.
Oppositionsrådet Axel Josefson (M) ser i stället projektet som politisk populism.
– Det går inte att genomföra detta i stor skala. Man flyttar fokus från det som är det riktiga problemet, nämligen att vi i vissa delar av offentlig sektor har bekymmer med arbetsmiljön. Det är det vi måste jobba med, säger han.
Projektet med kortare arbetstid på två förskolor kostar kommunen fyra miljoner kronor i år. Om det skulle genomföras på bred front skulle kostnaderna vara orimliga, menar han.
– Det finns ingen gratis lunch. Detta måste betalas. Och det betalas av oss alla. Där tycker jag Vänsterpartiet lurar både våra anställda och också göteborgare med den här typen av retorik och experiment.
På förskolan ekar budskapet från föregångarna på Svartedalens äldreboende. Kortare arbetstid är framtiden, säger personalen.
– Vem har egentligen bestämt att jobba heltid är det bästa? När vi ser att sjukskrivningarna är så pass höga, speciellt i de här yrkena där det behövs engagemang och där eldsjälar går in i väggen. Det blir ett högt pris att betala, säger Hanna Carlsson.
Projektet avslutas i december och ska utvärderas. Personalen har redan börjat bäva för hur det blir att behöva gå tillbaka till 40-timmarsveckan. Alla förutom Maida Haidar.
– Nu njuter vi av det här. Det där får vi prata om november, säger hon.
Läs också:
Nytt experiment: Svenska arbetsplatser inför fyradagarsvecka
Här jobbar de anställda redan kortare veckor