Mellan 2019 och 2024 har antalet deltagartillfällen ökat med nästan fem miljoner, visar nya siffror från Riksidrottsförbundet.
– Det här är de starkaste siffrorna som vi kan presentera någonsin inom idrottsrörelsen, det är oerhört positivt, säger Anna Iwarsson, ordförande på Riksidrottsförbundet.
– Vi har ju ett antal idrotter som växer väldigt mycket, både cheerleading, fotboll, handboll och basket. Men det är också en glädjande ökning som vi ser inom kampsporterna.
Ungefär 59,7 miljoner deltagartillfällen rapporterades till Riksidrottsförbundet 2023, i jämförelse med 58,1 miljoner 2019. Under 2024 har den siffran ökat med över ytterligare tre miljoner tillfällen, närmare bestämt till 62,8 miljoner.
Att antalet deltagartillfällen från 2023 skulle öka hade Peter Eriksson, verksamhetscontroller på Riksidrottsförbundet, räknat med. Men att det skulle öka med nästan tre miljoner kom som en överraskning.
– Det bygger ju inte på att det har tillkommit en massa nya föreningar, utan det ligger ju på ungefär samma nivå som de senaste åren. Det har snarare med att göra att det tillkommer en hel del nya individer men också att föreningarna genomför fler aktiviteter än tidigare, säger han.
Resultaten visar att de stora idrotterna, fotboll och gymnastik, fortsätter att växa rejält. Även ishockeyn och handbollen fortsätter att visa positiva tendenser.
Men Peter Eriksson menar att de svåra förutsättningarna till att utöva inomhusidrotter under pandemin, gjorde att det för många i stället blev fotboll för hela slanten.
Startsträckan för inomhusidrotterna har därmed blivit mycket längre.
– Det främsta loket är att fotbollen har ökat nästan dramatiskt sedan 2019, 2020. Ett potentiellt skäl är att det är en av idrotterna som under pandemin fortsatte att hålla igång sin verksamhet och flyttade ut delar av sin inomhusverksamhet, säger Peter Eriksson.
– I och med att fotbollen kunde fortsätta med sin verksamhet hela tiden på samma sätt utan det här avbräcket, så har det nog skapat bättre förutsättningar för sporten att också fortsätta öka.
Förutom innebandy som är den enda större lagidrotten som visar negativa tendenser, är det bland de individuella idrotterna som läget ser sämre ut.
Tennis, simning och ridsport fortsätter att minska, men det är framför allt friidrotten som sticker ut med en minskning på 26 procent sedan 2019.
– En potentiell anledning men som vi inte har statistik eller forskning på, är vad som anses relevant hos barn och unga i dag. Det där kan skifta mellan åren men det finns mindre idrotter som har ökat från sina nivåer. Vi börjar till exempel se positiva rörelser inom flera kampsporter som hade det jobbigt under pandemin, säger Eriksson.
