Krav på kortare väntan i transvården

Att din kropp och det kön som du tilldelades som nyfödd inte stämmer överens med din egen könsidentitet kan skapa ett lidande som kallas för könsdysfori.

– Det kan gå många år innan du kommer till insikt om det här. Personer som har förstått vad som gäller och vill få hjälp av vården att bli sig själva har redan gjort en lång personlig resa, säger Fotis Papadopoulos, överläkare och professor i psykiatri vid könsidentitetsmottagningen på Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala.

Känslan av att inte kunna vara sig själv eller att vara en människa i fel kropp leder ofta till psykisk ohälsa. Många gånger ökar behovet av vård på grund av långa väntetider till specialistvården, enligt Socialstyrelsen.

– Det är en skör och sårbar tid. Många känner att livet tar en paus. Det skapar hopplöshet och hjälplöshet, säger Fotis Papadopoulos.

I dag kan det ta uppemot fem år från remiss till diagnos inom specialistvården, vilket krävs för att få inleda könskorrigerande vård. Som hormonbehandling och exempelvis bröstoperationer, som är den vanligaste kirurgiska insatsen.

En stor del av tiden går åt till väntan eftersom den könsbekräftande vårdens kapacitet inte är dimensionerad efter behoven, konstaterar Socialstyrelsen.

– Det är ett lidande att inte få hjälp men själva tillståndet kan också försämras och bli mer svårbehandlat om rätt insatser dröjer, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

I nya nationella riktlinjer som presenteras i dag riktar sig myndigheten till beslutsfattare i vården och pekar på att transvården behöver prioriteras högre.

Förutom tillräckliga resurser krävs bra rutiner – som en tydlig vårdkedja – för att patienter inte ska gå vilse i vården, skickas fel eller falla mellan stolarna.

Ett konkret förslag från Socialstyrelsen är att fler regioner borde införa så kallade regionala vård- och stödsamordnare. En kontaktperson som kan lotsa patienter rätt och fungera som en spindel i nätet mellan olika vårdgivare.

En annan viktig punkt som lyfts fram i de nationella riktlinjerna är att människor som söker vård på grund av könsdysfori ska få ett positivt och kunnigt bemötande.

När någon efter många års funderingar tar tag i sin situation och ber om hjälp är det enligt Fotis Papadopoulos viktigt att helt enkelt visa empati, respekt och att lyssna.

– En liten sak som gör stor skillnad, som många kanske inte tänker på, är att fråga vilket pronomen och vilket namn som patienten önskar bli kallad. Då visar du respekt, säger han.

Läs mer:

Ny lag kortar väntetiden att byta juridiskt kön: ”Allt undvikande av lidande är bra”

Nicole väntar på vård – i en tid när transpersoner ifrågasätts