Siffran tickar uppåt. Snart tittar 503 personer på när en Malmöbo med snabba steg går över en gård i bostadsområdet Rosengård samtidigt som han filmar sig själv. Promenaden sänds live på Tiktok, inför en publik som till största delen består av ungdomar.
Mannen kliver in på ett snabbmatsställe och beställer kebab. Han pratar omväxlande med publiken i livesändningen, omväxlande med en bekant inne på restaurangen. Under tiden flödar följarnas inlägg i kommentarsfältet. Någon skriver att ”två maskerade grabbar” har synts i ett trapphus i närheten. Malmöbon hoppar in i en taxi och berättar för mobiltelefonens kamera att han ska till en tjej.
Följarna frågar vad som hänt. Är det på allvar? Skojar han? Är de maskerade skickade av en annan Tiktok-profil som han varit i bråk med? Några skickar digitala stickers – gåvor som går att köpa och som kan omvandlas till riktiga pengar.
För tio år sedan, när en våg av dödligt våld drog över Malmö, överlevde mannen i sändningen en skjutning. Vid ett annat tillfälle befann han sig med en vän som blev skjuten men inte klarade sig. Hans brottregister är långt.
Erfarenheter han inte är ensam om i appen.
I sina sändningar pratar han med andra Tiktok-profiler, vissa med en liknande bakgrund. De snackar, skojar – och ryker i vissa fall ihop. De följs av allt från ett par tusen personer upp till 50 000 följare. De har kallats för krimfluencers, men vissa av dem använder ett annat ord för att beskriva sig själva: gangsterkreatörer.
”Din lilla dräng!” Mannen som skrattande yttrar orden låtsas spotta mot kameran. Han är i samma ålder som den livesändande mannen, och befann sig likt honom i Malmös gängmiljö under de mest våldsamma åren. Han förlorade sina bröder i våldet, blev själv skjuten, men överlevde precis som mannen han nu är arg på. Bråket mellan dem sker öppet.
Han har nära 20 000 följare på Tiktok där han berättar om tiden i gängen. Han hamnar ofta i konflikter. Mellan förolämpningarna uppmanas följarna att lajka och ”gifta”, det vill säga skänka virtuella gåvor. Det ploppar upp ett animerat hjärta på bilden: ”Gå med i min fanclub”, uppmanar det.
”Jag kommer till dig, jag ska köra över dig”, ropar mannen.
I sändningar lockar profilerna ofta med att berätta saker om bara fler trycker gilla och sprider sändningen.
”Det är viktigt att lajka liven”, säger en av profilerna, med ett långt brottsregister. Han ska berätta hur andra tiktokare sägs ha planerat att mörda honom. ”Pusha liven”, ropar han samtidigt som han lutar sig tillbaka och öppnar en läsk.
Det är oklart om planerna är verkliga. Men bråken stannar inte alltid bakom skärmen. Även om mycket är en slags underhållning så har det vid flera tillfällen lett till våldsincidenter. Dagens ETC har granskat hur en konflikt mellan två krimfluencers växt till en lång rad våldsdåd.
Polisen ser allvarligt på fenomenet, säger Roberto Tomé, brottsförebyggande samordnare på NOA.
– De som tittar har inte alltid kopplingen till att det här är verklighet. Det är oroväckande, säger han.
Han beskriver de digitala arenorna som en förstorad fritidsgård utan vuxennärvaro.
– Vi ser det här fenomenet med romantisering av organiserad brottslighet och våldsbrott. Det är en miljö där polisen behöver vara, naturligtvis. Vi är medvetna om att det här händer och ser att det livestreamas och rapporteras om våldsbrott, säger han.
– Fenomenet är här nu och där måste vi som samhälle sluta upp.
En gängkriminell som tidigare kunde marknadsföra sig för unga i bostadsområdet kan nu snabbt nå många fler. Inte sällan sitter den som sänder live i ett annat land – den lokala brottsligheten har blivit vad polisen kallar ”glokal”.
Polisen samarbetar i olika grad med plattformarna och det senaste året har ett 60-tal konton hos olika sådana stängts för att de ansetts ha uppmuntrat kriminalitet, enligt Roberto Tomé.
Hur kan någon sitta öppet på Tiktok och prata om allvarlig brottslighet?
– Om någon faktiskt utför eller säger sig ha utfört ett brott, då är det någonting vi kan jobba med. Däremot hur de pratar, deras språk och moral, det är inte ett brott. Men det är förkastligt vad våra ungdomar utsätts för i dag och sättet att prata kan vara sätt att marknadsföra sig.
Är det ett misslyckande för polisen att de här personerna känner att de kan göra det?
– Varje person som blir skjuten är ett misslyckande i sig. Det här är ett stort samhällsproblem. Vi kan jaga och sätta dit dem, men vi måste också jobba med dem som blir utförare. De är brottsoffer också. Det är barn som blir lockade i sitt spänningssökande, som det har varit i alla år när man är ungdom. När man väl börjat kommunicera med kriminella går det snabbt och man fastnar i en hotfull situation. När man inser allvaret är det ofta för sent. De digitala plattformarna är arenan där det spelas ut, det normaliseras.
Han jämför med om det pågått en stor ungdomsfest där det funnits vapen och droger. Det hade varit en självklarhet för polisen att agera, säger Roberto Tomé.
– Det är lite det som händer på de digitala arenorna. De onda krafterna får fritt spelrum.
DN har ställt frågor till Tiktok som hänvisar till sina regler, där det står att det inte är tillåtet att marknadsföra, stödja eller rekrytera för våldsamma kriminella organisationer. Att göra det kan leda till att kontot stängs av.
Patrik Andersson, kommissarie på regionala underrättelseenheten i syd, säger att polisen följer gängmiljöerna i sociala medier, både öppet och dolt.
– Många gånger uppstår konflikterna på grund av det som sägs. Det är de orden som sedan leder till våldsdåd också. Det kanske inte har funnits en konflikt innan, men det har varit missaktning mellan olika grupperingar.
Han säger att plattformarna borde ta ett större ansvar för vad som publiceras.
– På något sätt borde man ha ett ansvar för det som publiceras, så är det för vanliga medier. De kommer ganska lätt undan. En del har börjat ta sitt ansvar och vill inte ha plattformar där 14-15-åringar rekryteras för våldsbrott. Någon form av självsanering borde det finnas, säger Patrik Andersson.
