De senaste åren har det genomförts en rad straffskärpningar, samtidigt som gängvåldet har blivit allt mer brutalt. Det har lett till att antalet fångar har ökat kraftigt och att situationen inom Kriminalvården blivit allt mer ansträngd. Utbyggnaden av nya anstalter har inte hängt med och det är överfullt på landets fängelser.
Situationen är särskilt svår på de så kallade klass 1-anstalterna där fångarna med hårdast straff sitter. Under 2024 skedde en handfull incidenter med mycket grovt våld mellan de intagna. Nu varnar Kriminalvården för att våldet på klass 1-anstalterna kan få allvarliga konsekvenser.
– Vi har ett antal incidenter som hade kunnat sluta mycket värre än vad de gjorde, nämligen med dödlig utgång. Därför bedömer vi att risken för dödligt våld har ökat, säger Kenneth Holm, säkerhetsdirektör i Kriminalvården.
Totalt rör det sig om cirka sex incidenter där flera intagna blivit så svårt skadade att de tvingats föras till sjukhus.
– Det är inte jättemånga fall men vi ser ändå mycket allvarligt på det som sker. Vi såg också att det här grova våldet ökade under 2024, säger Kenneth Holm.
Kriminalvården ser flera förklaringar till utvecklingen. Den främsta är att det blivit så fullbelagt på landets fängelser att det lätt uppstår irritation mellan fångarna när de ska samsas i trånga utrymmen.
– Det kan vara väldigt triviala saker som leder till de här kraftfulla överfallen. Vi bedömer inte heller att de här överfallen är planerade utan det är snarare ögonblicksverk när det väl sker.
Enligt Kenneth Holm finns det också ett oroväckande mönster där flera fångar samtidigt ger sig på en enskild person. Det kan vara uppemot sju personer som misshandlar en fånge. Sparkar mot huvudet och grovt våld med tillhyggen är en del av bilden.
På bara några år har antalet platser på landets häkten och anstalter ökat kraftigt och behovet fortsätter att växa. Enligt Kriminalvårdens prognos kan antalet platser uppgå till så många som 29 000 år 2034, nästan en tredubbling jämfört med dagens situation.
– Vi har under ett antal år haft ett allvarligt och ansträngt läge och det är kopplat till den överbeläggning som vi har. Sedan har vi också fått in ganska många klienter med koppling till den organiserade brottsligheten. Den här kombinationen har gjort att personalen inte har de bästa förutsättningarna att jobba och att vi ser ökat hot och våld.
När det blir trångt är det en särskild utmaning att separera medlemmar ur olika gäng. På klass 1-anstalten Hall bedöms till exempel fångar från ett 60-tal olika grupperingar samsas inom samma område.
Kriminalvården har tidigare varnat för att överbeläggningen kan leda till ökat våld mellan fångarna. Redan i en rapport från slutet av 2023 beskrevs att en ökad trängsel bland intagna innebär en oroande utveckling ur ett säkerhetsperspektiv.
Varför har ni inte kunnat lösa det här trots att ni tidigare har identifierat riskerna?
– Riskerna är kopplade till att vi har alldeles för många intagna på en för liten yta. Ytorna är inte till för så många egentligen, och det tar lång tid att bygga häkten och anstalter som svarar upp mot behovet, säger Kenneth Holm och fortsätter:
– Vi har dessutom haft ett väldigt effektivt arbete av polis och åklagare som gör att antalet häktade saknar motstycke. Att det skulle bli den här omfattningen kunde vi inte förutse.
Samtidigt understryker han att han tycker att Kriminalvården fått de resurser som man efterfrågat under de fyra fem år som inflödet av fångar ökat. Kriminalvården efterlyser i stället en rad andra åtgärder för att minska trycket på fängelseplatserna, som till exempel ökad användning av elektronisk övervakning.
– Vi kommer att ha några tuffa år innan Kriminalvården har byggt i kapp sig, säger Kenneth Holm.
Läs mer: Pilotprojekt ska ge nya jobb när Kriminalvården expanderar
