Kriminella gäng säljer olaglig Ozempic: ”Tjänar mycket pengar”

Läkemedelsverket kraftsamlar just nu tillsammans med bland annat polis, läkemedelstillverkare och internationella tillsynsmyndigheter för att stoppa den olagliga handeln med falska läkemedel.

Det finns en ökad oro över en växande svart marknad av falska läkemedel som sker i det fördolda. I november 2024 fick Läkemedelsverket ett uppdrag från regeringen, att kartlägga förekomsten av olaglig läkemedelsförsäljning, till svenska konsumenter på internet.

Läkemedelsverket har nu kunnat identifiera totalt 122 webbplatser specifikt riktade mot svenska konsumenter som sålde läkemedel olagligt. Ett åttiotal av försäljarna bedömdes vara kopplade till Sverige.

– Just nu är det mycket viktminsknings-, potenshöjande och narkotikaklassade läkemedel som säljs på de sajter vi har kunnat spåra. Och det är bara den handel som sker helt öppet. Mycket av handeln sker förstås på Darknet.

Flera av sajterna kan knytas till känd gängkriminalitet, säger Tomas Nilsson:

– Nästan alla kriminella gäng i Sverige säljer också läkemedel.

Menar du att till exempel Foxtrot säljer falskt Ozempic?

– Den information vi fått från polisen är de flesta stora kriminella nätverk säljer. Där skulle Foxtrot kunna ingå. Men vi kan inte peka ut just dem.

Enligt Tomas Nilsson smugglas den aktiva substansen in i Sverige från Kina eller andra asiatiska länder. Men själva tillverkningen sker ofta i Sverige, säger han.

– Man importerar själva substansen och sen gör man vialerna eller kapslarna eller så i Sverige, säger Tomas Nilsson på Läkemedelsverket.

Förra året slog polisen till mot flera stora ”läkemedelsfabriker” som bland annat tillverkade falska bantningspreparat, samtidigt ökade både polisens och Tullverkets beslag av insmugglat läkemedel, vilket DN rapporterade om i höstas. Men myndigheterna tros bara kunna upptäcka och stoppa en bråkdel av den illegala handeln.

Tullverkets statistik över beslag visar att det förekommer ett stort otillåtet inflöde av läkemedel till Sverige. Men Tullverket har inte befogenhet att agera mot läkemedelsförsändelser som skickas inom EU, om det inte är narkotika eller dopningsmedel.

Eftersom de dyra läkemedlen inte skrivs ut lättvindigt och inte heller är subventionerade för viktnedgång har det lett till en efterfrågan på den svarta marknaden, vilket DN tidigare har rapporterat om.

Läkemedelsverkets experter har också varnat för att det kan finnas stora hälsorisker med att köpa förfalskningar av preparaten som säljs olagligt på internet, och marknadsförs via sociala medier. Detta eftersom man inte vet vad produkten faktiskt innehåller, eller kan säkerställa att det har hanterats korrekt.

Men Läkemedelsverket konstaterar i sin rapport, som överlämnades till regeringen förra veckan, att det finns stora brister i myndigheternas tillsyn.

Läkemedelsverket ser bland annat ett behov av att kunna genomföra en ökad dold tillsyn, göra dolda testköp, och att införa ett automatiserat arbetssätt för att upptäcka olaglig handel. Dessutom föreslår myndigheten att skärpa straffen för brott mot läkemedelslagstiftningen.