I dag, onsdag, presenterar EU-kommissionen sitt hittills skarpaste initiativ på klimatområdet: bindande krav på utsläppsminskningar med 90 procent till 2040.
Samtidigt puttrar det av missnöje från EU:s rödgröna och liberala partier mot vad de ser som minskade klimatambitioner från kommissionens sida. Det rör sig dels om uppluckrade klimatkrav som rör avskogning och utsläpp från personbilar.
Dels har EU-kommissionen nyligen sjösatt två stora initiativ om regelförenkling, helt enkelt rensa upp i småföretagens regelskog.
– Slagord om förenkling och konkurrenskraft innebär ofta att företag ska ta mindre klimatansvar. EU-kommissionen gör moonwalk, det ser ut som att de rör sig framåt men egentligen glider de bakåt, säger Jonas Sjöstedt, vänsterpartistisk EU-parlamentariker.
– Vi närmar oss ett vägval för EU-kommissionen. Ska de fortsätta riva ner klimatpolitiken med stöd från extremhögern eller inte? Det kommer Ursula von der Leyen att behöva svara på snart, fortsätter han.
Häromveckan meddelade EU-kommissionen att den kommer att dra tillbaka ett lagförslag som ställer krav på företag att de ska kunna backa upp påståenden om miljönytta, efter krav från EU-parlamentets högergrupp EPP, där Ursula von der Leyens tyska kristdemokrater sitter.
Det blev droppen för EU:s liberaler och socialdemokrater. De hotar nu att lämna den breda mittenmajoritet i EU-parlamentet som ofta gör upp om stora reformer.
– Vi är på randen till en institutionell kris, sade den liberala partigruppens ordförande Valérie Hayer till Politico.
Sedan EU-valet 2024 har konservativa EPP-gruppen blivit kungamakare. Beroende på sakfrågan kan de bilda majoritet med den EU-positiva mittenvänstern eller med ytterhögern.
Samtidigt som det mullrar från vänster, kräver EU-parlamentets ytterhöger en misstroendeomröstning mot von der Leyen.
Den rumänske nationalisten Gheorghe Piperea samlade i förra veckan tillräckligt många ledamöter – det krävs minst en tiondel av samtliga 720 – för en misstroendeomröstning om Ursula von der Leyen. De flesta kommer från partigruppen ECR, där Sverigedemokraterna är medlemmar, och de två partigrupper till höger om ECR.
Misstroendet motiveras av skandalen Pfizergate. Under coronapandemin förhandlade von der Leyen med Pfizers vd om vaccininköp för EU. När journalister begärde ut sms:en, vägrade hon, vilket EU-domstolen nyligen slog fast bröt mot EU:s regler om allmänna handlingar.
SD:s ledamöter ställde sig inte bakom kravet om misstroendevotum, men skriver till DN att de skulle rösta för att avsätta von der Leyen.
Detsamma gäller V, som kritiserar von der Leyen för klimatpolitiken, Pfizergate och hennes proisraeliska hållning.
När Ursula von der Leyen valdes till EU-kommissionens ordförande, var SD och V de enda svenska partier i EU-parlamentet som röstade emot.
En misstroendeomröstning skulle troligen först kunna hållas i september, efter sommaruppehållet.
För att avsätta von der Leyen krävs två tredjedelars majoritet i EU-parlamentet. Det skulle kräva att rödgröna och liberaler gör gemensam sak med ytterhögern. Det är det få som tror kommer att ske, trots ett allt större missnöje med kommissionens klimatpolitik.
