Efter toppmötet i Minsk för länderna i den Eurasiska ekonomiska unionen den 27 juni hävdade Rysslands ledare Vladimir Putin att ”landets ekonomiska indikatorer var tillfredsställande”.
Han sade också att från 2026 ska man börja dra ner på de militära utgifterna, eftersom de federala budgetarna för 2025-2027 skulle prioritera ”civila och sociala sektorer”.
Men mycket tyder på att Ryssland inte kan ta sig ur kostnadskrisen som kriget orsakat, och tvärtom mot ambitionerna går allt mer pengar till krigskassan, med kraftigt ökande budgetunderskott som följd, enligt tankesmedjan ISW:s senaste rapport om krigsutvecklingen.
Just nu står militärutgifterna för motsvarande 6,3 procent av landets BNP enligt Putin, och försvarsbudgeten ökade med 25 procent mellan 2024 och 2025.
Ryssland kommer att spendera cirka 41 procent av de årliga utgifterna 2025 på nationell säkerhet och försvar, och budgetunderskottet har ökat från 0,5 till 1,7 procent av BNP.
I mars var hela den federala rekryteringsbudgeten till kriget för 2025 slut, och det är oklart var pengarna fortsättningsvis ska komma ifrån.
Samtidigt visar öppna källor att Ryssland ökar produktionen av drönare, stridsfordon och stridsflygplan, enligt ISW.
Den ryska ekonomins är också helt beroende av oljeintäkterna som påverkats negativt av det låga oljepriset under våren, något som den ryska centralbankschefen Elivra Nabiullina tidigare varnat för.
Enligt den ryska centralbankens ordförande, Elvira Nabiullina, har Ryssland uttömt många av sina resurser, och den nationella reservfonden, som använts för att täcka landets underskott, dräneras. Enligt Nabiullina kan reservfonden vara tom i slutet av året, eftersom det befarade budgetunderskottet kan överstiga det som finns kvar den.
