När den nya könstillhörighetslagen röstades igenom i riksdagen var Socialdemokraternas mandat avgörande. Nu anmäler riksdagsledamoten Laila Naraghi (S) Ulf Kristersson till konstitutionsutskottet (KU).
– Det handlar inte om lagen utan om statsministerns tjänsteutövning, säger Laila Naraghi.
Hon pekar på att Moderaterna gått vidare med ett lagförslag till riksdagen utan att ha enats om frågan i regeringen.
– Hur ser beredningen ut för det?, frågar sig Laila Naraghi.
– En annan fråga är om, och i så fall hur, statsministern skiljer sin tjänsteutövning från sin roll som partiordförande när lagstiftningen går till på det här sättet.
Könstillhörighetslagen tillhör en av den här mandatperiodens mest splittrande politiska frågor. M och L inte kunde enas med sina Tidökollegor KD och SD, som var starkt kritiska till förslaget om att göra det lättare att byta juridiskt kön. Kristersson själv har tidigare sagt att det är ovanligt – men inte unikt – att stifta lagar utan gemensamt förslag från regeringen.
– Det händer, inte ofta, men ibland, att man väljer den vägen. När en regering inte kan eller vill lägga lagförslag, men där det finns en tydlig majoritet i riksdagen för att lösa ett problem, sa Kristersson på en frågestund i riksdagen i början av april.
Ett exempel som lyfts i debatten är när äktenskapslagen blev könsneutral. Även då satt KD i regeringsställning och motsatte sig lagändringen, varpå utskottet tog fram ett eget förslag som röstades igenom i riksdagen med stor majoritet.
Det var femton år sedan.
– Just eftersom det är ett ovanligt tillvägagångssätt så blir det än mer angeläget att KU tittar på det här, säger Laila Naraghi.
Anmälan berör också ett mycket uppmärksammat uttalande från Kristersson där han sa att själv hade föredragit en 18-årsgräns för att få byta juridiskt kön – stick i stäv med förslaget som tagits fram i socialutskottet.
– Jag tror det var uppenbart för alla som följde medierapportering där i april att det var rätt rörigt kring statsministern, säger Laila Naraghi.
Fakta.Könstillhörighetslagen
Den nya könstillhörighetslagen innebär att:
… en person som vill byta juridiskt kön behöver ha fyllt 16 år, vara folkbokförd i Sverige eller svensk medborgare som har ett person- eller samordningsnummer. De som är under 18 år och vill byta juridiskt kön måste ha målsmans godkännande.
… det inte längre ska krävas en diagnos om könsdysfori för att byta till det motsatta könet i folkbokföringen. Ett intyg från en läkare eller psykolog om att ens juridiska kön inte stämmer överens med ens upplevda könsidentitet nu och under ”en överskådlig tid” räcker.
… det inte längre ska krävas tillstånd från Socialstyrelsen för att genomgå en kirurgisk könskorrigering.
Lagen träder i kraft den 1 juli 2025.
Läs mer här:
Riksdagen röstar ja till könslagen efter flera timmars debatt
Så blev frågan om juridiskt kön Ulf Kristerssons huvudvärk
Sex frågor om den nya könstillhörighetslagen