DN rapporterade tidigare i veckan om den kritik som nationella minoriteter riktar mot Lars Trägårdh och den statliga utredningen för att ta fram en svensk kulturkanon.
Företrädare för flera minoritetsorganisationer anser att utredningen, som den sköts i dag, innebär såväl ett lagbrott som ett fortsatt förtryck. Lars Trägårdh å sin sida kritiserar hur direktivet från regeringen är skrivet:
– Minoriteterna är välkomna att skicka in förslag och fotografier på lite av varje. Men de har ingen specialstatus i relation till alla andra människor i det här landet. Jag har ingen gräddfil för tornedalingar före bandyälskare, sa Lars Trägårdh till DN.
På tisdagen skickades ett protestbrev till Kulturdepartementet. Bakom brevet står sju minoritetsorganisationer, däribland Sametinget, Riksorganisationen Romer i Sverige och Sverigefinländarnas delegation.
De skriver i brevet att cirka en miljon svenska medborgare tillhör de nationella minoriteterna, och att deras kompetens har en självklar plats i det fortsatta arbetet med en kulturkanon:
”Om denna kompetens saknas finns risken att en kulturkanon befäster majoritetssamhällets fördomar och stereotyper, som vi dessvärre så ofta stöter på”, står det i brevet.
Organisationerna föreslår att regeringens direktiv till utredningen kompletteras med att urfolket samerna och övriga nationella minoriteter ”ska ges ett inflytande över den blivande kulturkanon, i de delar som berör deras historia, kultur, språk och traditioner”.
Projektet med en svensk kulturkanon har från start varit politiskt laddat och ifrågasatt. Regeringen och Tidöpartierna får nu ytterligare kritik från Socialdemokraterna.
Partiets kulturpolitiska talesperson Lawen Redar är mycket kritisk till att de nationella minoriteterna inte kommer beredas plats i kanonutredningens expertgrupper.
– Kulturkanon borde handla om att försöka åstadkomma en kulturell samhällsgemenskap, genom att ge svenska folket gemensamma referensramar, säger Lawen Redar, och fortsätter:
– Det förutsätter att man tar lärdomar av historiska överträdelser gentemot minoritetsgrupper.
Lawen Redar kallar utredningen om en svensk kulturkanon för ett beställningsjobb från Tidöpartierna:
– Sverigedemokraterna har varit väldigt tydliga med att det handlar om en exkluderande och sorterande svenskhet, inte en öppen och historiskt reflekterande svenskhet. Det som redogörs för i artikeln beskriver dessvärre just detta, att kanonprojektet är en maktutövning utan en fördjupad reflektion och eftertanke.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) ställer inte upp på intervju. DN har sökt de kulturpolitiska talespersonerna för övriga partier som ingår i Tidösamarbetet.
I en skriftlig kommentar säger Alexander Christiansson (SD) att kulturkanon är en viktig del i Tidöavtalet:
”Vi förväntar oss naturligtvis att kommittén följer de givna direktiven så som de är utformade”‚ säger Alexander Christiansson.
Roland Utbult (KD), skriver i en kommentar till DN att Lars Trägårdh är engagerad och inspirerande.
”Han är en fri själ, kunnig och jag litar på honom. Kulturkanon ingår i Tidöavtalet. Vi får se vad utredningen ger och vad som skall effektueras. Så småningom hamnar kulturkanon i kulturutskottet för debatt och därefter beslut”, fortsätter Roland Utbult.
Fakta.Kulturkanon-utredningen
Lars Trägårdh är ordförande. I kommittén sitter ledamöterna Gunilla Kindstrand, Marlen Eskander, PJ Anders Linder och Peter Luthersson.
Kommittén ska utse de konst- och kulturområden som ska ingå i en svensk kulturkanon och fastställa vilka kriterier som ska gälla. Kommittén ska också utse expertgrupper för varje område, som i sin tur ska avgöra vilka verk som ska ingå i kanon.
I direktivet från regeringen står att kommittén som tar fram en kulturkanon ska ha en dialog med urfolket samerna och de andra nationella minoriteternas organisationer.
De sju organisationer som skrivit under ett protestbrev till kulturdepartementet är Trajosko Drom, Riksorganisationen Romer i Sverige, Gemensamma Romska Internationella Förbund, Sametinget, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, Met Nouret och Sverigefinländarnas delegation.
Ingen organisation som företräder den nationella minoriteten judar har skrivit under brevet. På måndagen deltog flera judiska organisationer i ett möte med Lars Trägårdh, men ingen av deltagarna som DN sökt vill ställa upp på intervju.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025.