Onsdagen den 11 februari gjorde polisen tillslag på trafikförvaltningens kontor mitt i Stockholm. Det skulle visa sig att flera tjänstemän där misstänks ha tagit emot miljonmutor för busskurer som kanske aldrig levererats, vilket DN tidigare har rapporterat om.
Den 17 februari fattade regionledningen beslut om att tillsätta en extern granskning av trafikförvaltningen, på ett extrainsatt krismöte.
Men oppositionen ville gå längre, de ville se att hela regionens politiska ledning skulle granskas. Det förslaget avslogs dock av den politiska majoriteten.
– Vi tycker det är helt oacceptabelt! Detta är anklagelser av väldigt allvarlig art, som har letat sig rakt in i kärnan av regionens verksamhet, det vill säga kollektivtrafiken.
Varför ska politikerna granskas?
– Politiken är ytterst ansvarig för regionens förehavanden. Och då väcks ju frågor om det har funnits signaler om detta? Och hur man har agerat när informationen har kommit.
Fakta.Fem punkter. Det behöver du veta om mutskandalen
1. Tre tjänstemän som vid brottstillfället var anställda på trafikförvaltningen misstänks ha tagit emot miljontals kronor i mutor. En av männen, en man i 50-års åldern häktades misstäkt för grovt tagande av muta. Han har nu släppts men är fortsatt misstänkt.
2. En person, en man i 35-års åldern, är häktad för grovt givande av muta. Han kopplas till ett företag som varit underleverantör åt SL. Han har nu släppts men är fortsatt misstänkt.
3. Brotten misstänks ha pågått mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2024.
4. Mutorna tros ha kommit från Region Stockholms egna pengar, i form av utbetalade fakturor för busskurer som misstänks aldrig har levererats.
5. Region Stockholm har tillsatt en extern granskning som pågår parallellt med brottsutredningen.
Regiondirektör Emma Lennartsson (S) fick uppdraget att tillsätta och ta emot den externa granskningen av muthärvan, vilket Kristoffer Tamsons är kritisk till:
– Man bör säkerställa att de som styr inte granskar sig själva och inte är kontaktytan mot oberoende granskare. För då är granskningen inte oberoende, säger han.
Oppositionen ville se att Regionstyrelsen skulle tillsätta en parlamentarisk granskningsgrupp, ledd av oppositionen, för att säkerställa oberoende och transparens. Men det fick också avslag av den rödgröna majoriteten.
– Det ger en väldigt bitter eftersmak. Det väcker frågor om vad man faktiskt är rädd för och varför man inte vill genomföra en granskning som man kan säkerställa är oberoende.
Tamsons pekar särskilt ut trafikborgarrådet Jakop Dalunde (MP) som högst politiskt ansvarig för trafikförvaltningen, och regionstyrelsens ordförande Aida Hadžialić (S) som ytterst ansvarig för att granskningen sköts korrekt.
– Hur kommer det sig att Jakop Dalunde själv har varit med och formulerat en granskning mot sin egen verksamhet? Och varför röstade Aida Hadžialić ner vårt förslag utan att ha en dialog med oppositionen?
Moderaterna var redan tidigt kritiskt till att oppositionen, som också ingår i SL:s styrelse, till en början endast fick information om muthärvan via medier.
– Det var först när jag skrev ett brev till regionstyrelsens ordförande och frågade vad det var som pågick i SL:s styrelse som det blev fart i frågan. Och den ordningen kan vi inte ha.
Enligt oppositionen kommer kraven på förekommen anledning. Detta eftersom man menar att det har funnits återkommande problem i just trafikförvaltningen.
”Det finns under den senaste mandatperioden en historia av granskningar av regionens olika verksamheter som inte i tillräcklig omfattning varit självständiga och oberoende, där de personer eller verksamheter som har granskats själva har fått förhandsinformation eller tagit del av slutresultatet tidigare än beställarna av utredningen själva.”
Men ska inte regionpolitiker kunna lita på att tjänstemän inte ägnar sig åt brottslighet?
– Jo, i de bästa av världar. Men här har det uppdagats misstänkt allvarlig brottslighet i regionen. Då är det politikens förbannade skyldighet att agera med medborgarnas intresse för ögonen.
Trafikregionråd Jakop Dalunde (Mp) menar tvärtom att ansvar är just vad han har tagit genom att så snabbt initiera den externa granskningen av trafikförvaltningen, som regionstyrelsen röstade igenom på sammanträdet den 17 februari. Han kallar det för ”oseriöst” av Tamsons att insinuera att trafikförvaltningen som organisation skulle misstänkas ha begått något brott.
Dalunde skriver också i en kommentar till DN att det inte stämmer att oppositionen i något skede undanhållits information. Vidare skriver han att: ”Under hela ärendets gång har jag säkerställt att styrelsen, där både styrande koalition och opposition har representation, hålls informerade av trafikförvaltningen om läget.”
Regionstyrelsens ordförande Aida Hadžialić (S) slår också tillbaka:
”Vi tog initiativ till ett extra regionstyrelsesammanträde i princip direkt efter att vi nåddes av uppgifterna. Det vore direkt olämpligt om politiken gavs möjlighet att påverka utredningen. Genomlysningen ska vara extern, oberoende och självständig utan politisk påverkan. Jag förstår inte hur Kristoffer Tamsons tänker när han vill öppna upp för att politiken ska lägga sig i utredningen.”
Läs mer:
Region Stockholm i stabsläge efter misstänkt mutbrott
Mutanklagade bolaget sålde ”dålig kopia” av Görans busskur till SL
