Det krafsar från kängornas broddar. 62-årige Robert Nylund går med lätt hälta utanför Kvarnsvedens nedlagda pappersbruk.
Han var 58 år när beskedet kom, halvnio på morgonen tisdagen den 20 april 2021.
– Jag hörde det på radion i pappersmaskinens manöverrum.
Rösten är nere i magen. Det rycker i ena ögonbrynet.
– Vi jobbade som vanligt. Det fanns inte på kartan att de skulle lägga ner. Vi hade ju den modernaste pappersmaskinen i världen.
Han ökar takten i stegen. Varannan torsdag gör ett femtontal före detta pappersbruksarbetare en vandring i Kvarnsveden. De går ner till KP – som alla säger: Kvarnsvedens pappersbruk.
Vi närmar oss den stora maskinbyggnaden där den sista pappersmaskinen stod – PM 12 (pappersmaskin 12). Robert Nylund får ett spänt ansiktsuttryck när han tar in den med blicken.
Han, som ännu bär Stora Ensos gula arbetsjacka, började som så många andra som hjälprullare. Det var 1981. Han var 18.
– Min första rulle gick till Dala Demokraten. Men vi hade tidningskunder från hela världen.
Robert Nylund lyser upp och berättar om ett plakat som sattes upp på pappersmaskinen när den slutligen tystnade några månader efter nedläggningsbeskedet 2021.
Hans gestalt går upp i giv akt. Han tycks läsa en begravningsdikt till en nära vän och blickar upp mot det nu ekande tomma maskinhuset.
– 8 304 023 ton I VÄRLDSPRESSENS TJÄNST.
– Jag saknar jobbet fruktansvärt.
Pappersbruket startade år 1900 och blev snabbt Sveriges största. De brusande Tunaforsarna i Dalälven gav närmast obegränsat med energi i landets då största vattenkraftverk.
Hela området lyste som en juvel i svensk basindustri. Familjen Wallenberg var framgångsrik ägare i över 100 år.
När nya generationer skulle skolas in var det hit de skickades. Poker Wallenberg, i dag ordförande i flera Wallenbergstiftelser, berättar i boken ”Pappersarbetarna” om livet som lärling på brukets mekaniska verkstad som 15-åring.
– På KP lärde jag mig respekt och att vara en del av gemenskap. Det har stannat kvar.
Det hjälpte inte att Kvarnsveden var ett av världens främsta pappersbruk. Internet tog död på världsmarknaden för tidningspapper. Nära 450 sades upp.
Nästa globala trend kom: De gröna industrierna.
Northvolt, Europas lans mot Kina, hade just producerat sina första batterier i Skellefteå 2022 när de hittade den perfekta bruksorten för nästa stora gröna elslukande fabrik.
Robert Nylund går längs Kvarnsvedsvägen och skakar på huvudet.
– Man fick nypa sig i armen, säger han.
– Vi skulle bli en del av den gröna omställningen. Tusen personer skulle anställas, mer än dubbelt så många som på bruket.
Kvarnsveden skulle åter ta på sig den globala industrins ledartröja.
”Som att värva Messi till IK Brage”, skrev Erik Nises (S), numera Borlänges kommunalråd, i Aktuellt i Politiken.
Det ryker ur Robert Nylunds mun.
– Northvolt höll ett hallelujamöte, men kunde inte svara på frågor.
Northvolt inledde med att riva nästan alla byggnader för att kunna bygga sin batterifabrik, även Sveriges mest kända industriella signaturbyggnad – Bobergshallen – som var ritad av Ferdinand Boberg och hitflyttad från Stockholmsutställningen 1897.
– Det var som om de slet hjärtat ur Kvarnsveden, säger Robert Nylund.
Men det blev ingen grön dröm. Northvolt offrade Kvarnsveden på golgatavandringen mot konkurs.
De gröna investeringarna sjönk globalt. I stället kom nästa globala megatrend: AI – som också kräver enorma mängder el.
Och åter hittas en perfekt matchning. En av landets största AI-aktörer köper hösten 2024 fastigheten via Borlänge kommun.
Bredvid pappersmaskinbyggnaden PM 12 reser sig kranar och riggar. Serverhallar byggs. Robert Nylund stannar upp och tittar.
– Det är ju bättre att det byggs än rivs. Men vi vet inte så mycket om det.
Snart sorlar det i en källarlokal efter promenaden. Kaffet ångar.
Vi frågar runt bordet hur många år alla jobbat på bruket. Det blir tyst. Så kommer siffrorna ur munnarna: ”40”, ”42”, ”45”, ”40”.
Rösterna är stolta. Bastanta. Luften förtätas för varje ny siffra.
Nästan alla har mer än 40 tjänsteår.
Strax efteråt står Ecodatacenters vd Peter Michelson uppflugen på en grushög.
– Den serverhall som vi bygger här är stor som en fotbollsplan.
Han försöker överrösta anläggningsmaskinerna:
– Den bildar värme som motsvarar 2 000 bastuaggregat. Den värmen måste hanteras för att AI-chipen ska fungera.
Överallt i Sverige finns det som kallas traditionella serverhallar. Semesterbilder och patientjournaler packas på mikrochip i luftkonditionerade hangarer.
Men AI är ett annat djur. I de nya datahallarna kopplas högpresterande processorer ihop i nätverk för att utföra massiva parallella beräkningar.
Resultatet är superdatorer som slukar mångfalt mer energi. Värmen som alstras kräver minutiöst övervakad vätskekylning.
Det är vad Ecodatacenter erbjuder: en skräddarsydd byggnad med tillgång till el, vattenkyla och service. Techbolag, universitet och industri hyr in sig och installerar sina AI-maskiner.
I grannorten Falun driver Ecodatacenter redan ett av Europas mest avancerade AI-datacenter. Men anläggningen i Kvarnsveden, där de två första serverhallarna snart är klara, ska bli flera gånger större.
Tyska Deep L är en av kunderna. I Falun installerade de nyligen den senaste generationens AI-system från Nvidia. Ett enda skåp med mikrochip kostar 50 miljoner kronor.
– Deep L gick från att kunna översätta hela internet på 94 dagar till 18 dagar. Utvecklingen går extremt snabbt, säger Peter Michelson.
Han visar in oss i PM 12. Där världens snabbaste pappersmaskin dånade dygnet runt gapar ett 200 meter långt hål i golvet. Som om någon dragit ut en tand ur käftarna på en jätte.
Peter Michelson beklagar att allt måste rivas.
Hans röst ekar.
På kartan bildar Dalälven en blå serpentin kring Kvarnsveden. Kommunstyrelsens ordförande Erik Nises (S) hukar på golvet till sitt arbetsrum och pekar.
– Här finns det otroligt mycket ström.
Vattenkraften, pappersbrukets urkälla, var det som lockade hit Northvolt. Och nu har nyckeln lämnats över till Ecodatacenter, med en strömanslutning på 246 megawatt. Möjligheter finns att få upp mot 600 megawatt.
Det är mer än vad som krävs för att förse hela Göteborg med el.
I andra delar av världen väcker den utvecklingen ilska. Bara veckorna före jul syns protester i några amerikanska delstater. AI-jättarna kommer och trissar upp elpriserna. Anställer få.
– Jag var kritisk till det här med datahallar, säger Erik Nises.
Men när Northvolt dumpade Kvarnsveden var alternativen begränsade.
– Den som betalar ett marknadsmässigt pris och erbjuder något som blir bra och skapar värde får det.
Erik Nises återkommer till att fastighetsaffären blev en vinst för skattebetalarna.
Samtidigt finns andra motiv. Södra Sverige brottas med effektbrist och flaskhalsar i elnätet. Men när Kvarnsvedens pappersbruk stannade uppstod det motsatta problemet kring Borlänge.
– Vårt energibolag hjälpte oss att räkna ut att vi behövde en stor strömförbrukare, säger Erik Nises.
Kommer den nya informationsålderns hypermoderna processindustri i Kvarnsveden göra ett lika tydligt globalt avtryck som pappersbruket?
Det pågår en feberaktig AI-kapplöpning i världen.
Europa ligger långt efter USA och Kina. Ecodatacenter tillhör nu EU:s spjutspets. Kvarnsveden har chans att handplockas till EU:s prestigeprogram för ”gigafabriker”, där mellan tre och fem sajter väljs ut i vår och får olika fördelar.
– Det är en strategisk resurs för landet Sverige att ha mycket beräkningskraft, säger Peter Michelson.
Hans företag anställer nu en person i veckan och siktar på mellan 200 och 300 drifttekniker.
– De liknar pappersbrukets processjobb.
Tillbaka till Robert Nylund, med 41 års erfarenhet av just detta. Med ännu några år till pensionen drar han upp dragkedjan med ett rapp på sin gula Stora Enso-jacka i källarlokalen.
Vill du jobba på det nya AI-datacentret?
– Nej, jag är ingen tekniknörd.
