Utbildningsnämnden i Norrköping har dammsugit skolor och fritidshem för att se var barn och unga håller till och hur mycket de använder verksamheterna.
Det har lett till att åtta förskolor lagts ned de senaste två åren och att ytterligare åtta ska läggas ned det närmaste året.
Även låg- och mellanstadieskolor har lagts ned men de är inte lika många.
Och i takt med att de krympande barnkullarna blir äldre, blir det tomt i bänkarna även i de högre årskurserna, vilket gör att högstadier och gymnasieskolor kommer behöva läggas ned längre fram.
Högst upp i utbildningsförvaltningens tillfälliga lokaler, vägg i vägg med ett jättelikt parkeringsgarage, träffar vi utbildningsdirektören Jonas Eriksson och utbildningsnämndens ordförande Maria Sayeler Behnam (S).
Genom fönstret hörs det skärande gnisslet från spårvagnar som skramlar fram på kullerstensgatan nedanför.
– Den här demografiska utvecklingen är en av de största utmaningarna jag varit med om som kommunpolitiker, säger Maria Sayeler Behnam.
Trenden har varit tydlig under många år. Men det var först när pandemin var över och Statistiska centralbyrån började revidera sina befolkningsprognoser som de förstod vad som höll på att hända.
– Den här dippen var mer långtgående och djupare än någon svängning vi tidigare varit med om, säger Jonas Eriksson.
Samtidigt som vi föder färre barn, och invandringen mer eller mindre stannat av, blir de äldre allt äldre, tillägger Maria Sayeler Behnam.
Varje kommun måste göra sina egna prognoser eftersom det skiljer sig så mycket mellan olika delar av landet.
I ett tioårsperspektiv kommer antalet barn i åldrarna 1-5 år ha minskat i princip i alla kommuner. Men i vissa med bara några få procent medan det i andra kan handla om så mycket som 25-30 procent, berättar Monica Sonde som är avdelningsdirektör vid SKR.
Barn och unga i åldrarna 0-19 år minskar med åtta procent i hela landet. Men generellt slår de demografiska utmaningarna hårdare i glesbygd och norra Sverige.
Andelen personer i arbetsför ålder, 20-66 år, ökar visserligen med tre procent. Men det är en försvinnande liten ökning jämfört med tidigare, enligt Monica Sonde.
För tio år sedan (2014) ökade antalet med 100 000. Det kan jämföras med förra året (2024) då antalet endast ökade med 36 000 personer.
– Och 28 000 av dem var personer som kom från Ukraina och folkbokförts i Sverige, säger Monica Sonde.
Samtidigt ökar andelen som är 80 år eller äldre med 38 procent fram till 2033.
– Det är så klart positivt att människor lever längre och är friskare, att färre 80-åringar behöver hjälp från äldreomsorgen. Men de behöver ju mer och mer hjälp ju äldre de blir, säger Monica Sonde.
I Norrköping säger man ”satsningar” och ”anpassningar” om det som i praktiken är nedläggningar.
– Vi säger så eftersom det handlar om att anpassa verksamheten så det inte uppstår tomma skolplatser som kostar pengar, säger Maria Sayeler Behnam.
”Anpassningar” gör att man kan höja kvaliteten i de skolor och förskolor som blir kvar. Till exempel ser de direkt att det blir fler behöriga lärare i varje skola.
– Det är svårt att föra fram det budskapet till allmänheten, men om vi inte klarar det drabbar det alla barn eftersom pengarna då går till tomma skolplatser, säger Jonas Eriksson.
– Alternativen är att fortsätta spara lite på varje skola och elev, eller att satsa pengarna där de gör mest nytta, på vissa elevgrupper och utsatta områden, fortsätter han.
”Ni förstör våra barns liv” – och i längden drabbar det hela samhället eftersom barnen är framtiden.
Så kan det låta när beslutet att lägga ned en förskola eller skola har fattats, berättar Maria och Jonas.
Oavsett vilken skola som läggs ned så väcker det starka reaktioner.
– I vår ringhörna svarar vi då att ”vi förstår att det är jobbigt”. Men försöker också förklara att det är i det korta perspektivet och att vi måste ta de här tuffa besluten för att det ger mer resurser till undervisningen på sikt, säger Jonas Eriksson.
Till exempel har andelen behöriga lärare i fritidshemmen ökat från 45 procent förra året, till 52 procent i år. Även heltidsanställda förskollärare med legitimation har ökat, från 46 till 48 procent, enligt utbildningsförvaltningens siffror.
– Det beror på att vi behåller den behöriga personalen när vi stänger en skola och sprider dem på skolorna som finns kvar, säger Jonas.
Förra året lade de ned fem grundskolor. Men än har de inte hunnit se samma effekt.
– Men den kommer i takt med att det blir fler, försäkrar Jonas, och tipsar oss om att åka ut till Diamanten som är en förskola och skola som ska läggas ned i ett av Norrköpings miljonprogramsområden.
I skolbiblioteket träffar vi 11-åriga Arsema och 13-åriga Antonio som snart måste byta skola för att Diamanten ska lägga ned.
– Det är tråkigt för det är mycket bättre här, säger Antonio som spelar flera instrument och är med i ett band på skolan.
Arsema spelar inga instrument. Däremot älskar hon fotboll och handboll som hon hoppas kunna fortsätta med även när hon byter skola.
– Men lärarna här är trevliga och det finns så mycket roliga saker att göra på rasterna, säger hon.
Reaktionerna från föräldrarna brukar bli starkare när man lägger ned skolor i resursstarka områden.
Där kämpar föräldrarna mer för att skolan ska vara kvar, enligt Maria Sayeler Behnam och Jonas Eriksson.
Men oron är densamma, menar Johan Lindskog som är rektor på Diamanten.
– Föräldrarna här vet inte alltid var man vänder sig och de har inte heller samma verktygslåda att ta till för att protestera, tillägger Marie Möller som är mellanstadielärare på Diamanten.
I Norrköping har man valt att behålla skolorna i glesbygd.
– Om vi skulle lägga ned skolor som inte går runt där skulle vi inte ha kvar en enda landsbygdsskola, vilket skulle utarma hela landsbygden, säger Jonas Eriksson.
I stället försöker man lägga ned små skolor centralt där barnen har lätt att ta sig mellan skolorna. Antonio och Arsema ska till exempel börja i Navestaskolan som bara ligger ett hundratal meter från Diamanten.
Hur gör andra kommuner?
– Det finns lika många svar som det finns kommuner, säger Monica Sonde på SKR.
Men det är viktigt att titta på skolornas storlek och behålla dem som har chans att stå sig över tid.
För att man inte ska behöver fatta nya beslut hela tiden.
– Det är också viktigt med ett kvalitetsperspektiv. Har man skolor och lokaler som inte är bra, så kan det vara ett bra tillfälle att lägga ned dessa verksamheter nu, säger hon.
