På mindre än en veckas krigföring har USA och Israel tillsynes tillfogat Iran stora skador, och det som Israel befarade mest av allt – förödande anfall med ballistiska robotar – har i större utsträckning riktats mot andra gulfstater, allra mest Förenade arabemiraten och Kuwait, men även Qatar och Bahrain.
– Iran uppträder närmast desperat och försöker på olika sätt engagera omvärlden. Idén verkar vara att sätta press på USA att avbryta det här – genom att ge sig på de små gulfstaterna och påverka den globala energiinfrastrukturen, som man vet att amerikanerna är känsliga för. När det blir dyrt för gemene man i USA att tanka sin bil, då blir det dålig stämning, säger överste Anders Ekholm, doktor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
USA:s och Israels strategi med omfattande anfall mot befälhavare, kommandocentraler och robotavskjutningsplatser, där över 300 ska ha förstörts fram till onsdagen, verkar alltså ha varit effektiv. Detta märks i Israel genom att attackernas omfattning och frekvens minskar.
Nästa steg i strategin är sannolikt att uppmuntra till inhemskt motstånd, och ytterst en revolt mot regimen. De senaste dagarna har det framkommit uppgifter om att USA vill beväpna de irakiska kurderna i gränsområdet mellan länderna, och använda dem som marktrupper för att störta den iranska regimen.
Enligt den kurdiske aktivisten Erfan Mortezai, som 2022 flydde får Iran till irakiska Kurdistan och gick med i peshmergagruppen Komala är kurderna redo för krig mot den iranska regimen. Komala är en motståndsrörelse som står långt till vänster.
– Jag kommer att åka tillbaka till irakiska Kurdistan så fort flygtrafiken återupptas. Alla kurdiska partier i och runt Iran är redo att gå med i kriget, säger han till DN.
Erfan Mortezai säger att ”en bra dialog har upprättats mellan de kurdiska parterna och Trump-regeringen”.
Känner ni er inte osäkra på Trump efter att han övergav de kurdiska styrkorna i Syrien?
– Den här frågan är annorlunda. Men vi kommer inte att agera innan skriftliga garantier finns på plats.
Att åstadkomma ett regimskifte utan marktrupper har av de flesta bedömare ansetts vara omöjligt. Anders Ekholm gör samma bedömning.
– Men man vet aldrig vad som händer. För Israels del, det perspektiv som jag är mest inläst på, skulle ett regimskifte mest vara en välkommen bonus, men det som verkligen är angeläget är att få bort de ballistiska robotarna och förstås utvecklingen av kärnvapen, säger Anders Ekholm.
Att kurderna skulle kunna utgöra de marktrupper som kan behövas i detta avseende är också mycket oklart, enligt Ekholm.
– Uppgifter som cirkulerar är att man försöker ena kurderna i en fungerande koalition som kan användas mot den iranska regimen. Att beväpna grupper som linjerar med USA:s syften får man nog betrakta som klassisk CIA-strategi, säger han.
Att få med sig den reguljära iranska armén mot regimen skulle vara nödvändigt. Just nu är den inte alls indragen i striderna.
– Det är kanske inte omöjligt. Möjligen är armén inte lika lojala mot regimen som det islamiska gardet.
Anders Ekholm påpekar dock att när det gäller marktrupper tar det alltid mycket lång tid att mobilisera och organisera dem.
– De ska värvas, förses med utrustning och samtränas. Titta bara på hur länge det tog för Israel efter terrorangreppet i oktober 2023, och då var det ändå på deras bakgård. Iran är ett mycket stort land med 90 miljoner invånare. Israel är dubbelt så stort som Östergötland med en befolkning som Sveriges.
Att Iran skulle vara vingklippt nu och det värsta över, är långt ifrån säkert.
– Men så länge man kan upprätthålla intensiteten i flygkampanjen kan man sannolikt försvåra Irans förmåga att koordinera de större motangreppen som verkligen utmanar luftvärnsskyddet. Regimen är nog också besviken på att till exempel huthierna ännu inte gett sig in i striderna. Hizbollah i Libanon har gjort det, vilket är förvånande med tanke på att de inte var förberedda, och att de väl vet att Israel slår tillbaka säkert tio gånger hårdare när de attackeras, säger Anders Ekholm.
Det som pågår nu är en uthållighetskamp mellan Irans förmåga att avlossa ballistiska missiler och Israels och USA:s förmåga att upprätthålla en stigande intensitet i flygangreppen, menar han. Här spelar också robotförsvaret en avgörande roll,.
Med tanke på hur högt tonläge Iran hade före konflikten skulle det också förvåna om man inte hade något mer i beredskap, menar Anders Ekholm.
– Och att förutse hur ett markkrig ska gå, och att tro att man kan kontrollera och styra dess skeende är naivt, i alla fall under dessa omständigheter. I synnerhet om det sker via ombud. Det är så otroligt många osäkerhetsfaktorer som påverkar.
Läs mer:
USA har sänkt iranskt fartyg utanför Sri Lanka
