Kvinnan, som är i 25-årsåldern, uppgav för banken att hon hade en fast anställning med en månadslön på 43 000 kronor när hon skulle ansöka om bolån 2022. Det skulle motsvara en årslön på 516 000 – mer än dubbelt så mycket som hennes verkliga inkomst, enligt Skatteverkets uppgifter.
När bankmannen i ett samtal frågade om hon väntade sig några förändringar i anställningen svarade hon nej.
– Det flyter på som vanligt.
I utredningen konstaterade banken att lånet på runt 1,8 miljoner kronor aldrig hade beviljats utan de falska lönespecifikationer och arbetsgivarintyg kvinnan skickade in.
Kvinna hävdade senare i förhör att hon inte hade någon erfarenhet av lägenhetsköp och kom i kontakt med en firma som hjälper privatpersoner med bolån. Enligt henne hanterade företaget alltihop kring lånet.
I tingsrätten dömdes hon för brukande av falsk urkund, men friades för grovt bedrägeri. Domstolen ansåg att det inte var styrkt att banken lidit skada av lögnerna och pekade på att kvinnan, som bor kvar i bostaden, betalat både ränta och amortering i enlighet med låneavtalet.
Det gör däremot hovrätten, som nu skärper straffet och dömer kvinnan för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund. Påföljden blir villkorlig dom och dagsböter som totalt uppgår till 20 000 kronor.
Enligt hovrätten har utredningen visat att kvinnan i samförstånd med andra personer lämnat in oriktiga uppgifter och falska handlingar först när hon skulle få ett lånelöfte och sedan vid låneansökan. Därför innebar lånet än större risk för förlust än banken kände till.
”Att det har funnits en säkerhet i form av pant i bostadsrätten saknar betydelse”, skriver hovrätten.
