Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare. Redan 2021 beslutades det om en utredning om bland annat hur kyrkans skog kan göra bäst klimatnytta, hur skyddet av biologisk mångfald kan utvecklas och hur kyrkan i sitt skogsbruk förhåller sig till försoningsprocessen med det samiska folket.
I september förra året presenterades skogsutredningen, utförd av utredare Göran Enander, på uppdrag av kyrkostyrelsen.
Förslagen innebar bland annat att 20 procent av kyrkans skogsareal skulle avsättas för biologisk mångfald och 33 procent ställas om till ett mer skonsamt, naturnära skogsbruk. Träden skulle också få växa längre innan de avverkas, så att de hinner lagra mer kol och göra större klimatnytta.
På onsdagen presenterade kyrkostyrelsen sin plan för att ta utredningen vidare.
Enligt ärkebiskop Martin Modéus, också ordförande i kyrkostyrelsen, innebär förslagen nya förutsättningar för stiften att ”utveckla hållbarheten inom Svenska kyrkans skogsbruk”.
– Värden som biologisk mångfald, klimatnytta och kulturmiljö framhävs och urfolksrätten stärks, säger han vid en pressträff i Kyrkans hus i centrala Uppsala.
Kyrkostyrelsens föreslår också en ny ”ram” för skogsförvaltningen, där utgångspunkten ska vara en balans mellan fyra olika hållbarhetsdimensioner: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
– Det här ger stiften ett tydligare ansvar att prioritera andra värden en uthållig totalavkastning. Det här blir en omställning av kyrkans skogsbruk, att tänka på ett nytt sätt, säger Wanja Lundby Wedin på pressträffen.
Man föreslår också en ny ”gemensam inriktning” som ska skrivas in i kyrkoordningen där flera olika värden ska värnas, bland annat klimatnytta, biologisk mångfald och välfärd.
Också det samiska perspektivet vägs in.
”Av respekt för urfolksrätten och försoningsprocessen med samerna – föreslås bland annat att principen om fritt och informerat förhandssamtycke ska tillämpas vid påverkan på rätten till renskötsel”, skriver kyrkostyrelsen i sitt pressmeddelande där det också beskrivs som att förslagen ”är i linje med skogsutredningen”.
Några hundra meter från Kyrkans hus, i Universitetshuset, möter DN Göran Enander, som på uppdrag av kyrkostyrelsen utrett Svenska kyrkans skogsbruk.
– Inför dagens beslut pratade jag med pressekreteraren och frågade om jag kunde få något material i förväg eller åtminstone samtidigt som pressen. Men då hänvisades jag till en hemsida där det inte fanns någon information.
Efter att ha tagit del av det underlag DN fått av pressekreteraren kommenterar Göran Enander förslaget och inleder med den del som innebär att ansvaret för skogsförvaltningen ska ligga kvar på stiftsnivå.
– Vi föreslog att kyrkostyrelsen ska besluta om mål och inriktning för förvaltningen. Det har de helt tagit bort.
Varför menar du att det hade varit en viktig förändring?
– Jag tycker att det är helt naturligt när man förvaltar en förmögenhetsmassa på 43 miljarder, att man har några övergripande mål och inriktning för den. Kyrkan har delegerat till stiften att ansvara för förvaltningen och det är väldigt vanligt när man delegerar att man skickar med några ord på vägen, säger han.
– Man har inte tagit ställning till de allra viktigaste frågorna – hur mycket skog ska man skydda? Hur ska man införa naturnära skogsbruk? Och hur ska det här reviderade kalhyggesbruket se ut? Det har vi inte fått några svar på.
Wanja Lundby-Wedin (S) är första vice ordförande för kyrkostyrelsen. Hon berättar på pressträffen att förslaget från utredningen, om att sätta ett nationellt mål om att skydda 20 procent av den produktiva skogsmarken, var uppe till diskussion på onsdagens kyrkostyrelsemöte.
– Någon sa: ”Ska vi inte lägga in det här?” Men det här redovisas redan på stiftsnivå och förra året var det ett av stiften som redan var uppe på 18 procent. Så om man lägger in ett mål om 20 procent nu så kanske det sedan visar sig att det var ett alldeles för lågt satt mål, säger hon.
– Det här är mål som är en grund för stiften att utgå från när de ska sätta sina stiftsvisa mål. Så det är inte så att vi har lagt dem åt sidan men vi har inte velat sätta nationella mål för det är svårt att göra det i det här skedet.
Om det är risk att det blir ett för lågt satt mål inom några år – varför inte sätta ett högre mål på en gång?
– För att vi faktiskt inte riktigt vet vad som kommer vara det rimliga målet, tror jag, i dag. Men det är ingen tvekan om att de här målen som är satta i utredningen är satta som rimliga mål – men att vi inte vill ta dem nu för att vi inte riktigt vet var vi kommer hamna någonstans nästa år när vi tittar på det här.
DN har tidigare berättat att ett halvkyrkligt organ med stort inflytande över skogsbruket, Egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan, ENSO, har beställt egna ”skuggutredningar” från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, inför remissförfarandet, något Supermiljöbloggen tidigare har granskat.
Redan i januari, efter Supermiljöbloggens avslöjande om skuggutredningar, sa Göran Enander till DN:
– Under mina 40 år i det offentligas tjänst har jag aldrig tidigare varit med om att några som särskilt berörs av utredningen, och som ingår i en större organisation, beställer egna utredningar i syfte att påverka remissinstanserna. Det är unikt och kortsluter hela remissförfarandet, säger han.
Nu fyller han i:
– De som med alla till buds stående medel har försökt misskreditera utredningen ska nu få ansvar för att genomföra intentionerna i den.
Blir det någon omställning av kyrkans skogsbruk med det här förslaget?
– Nej. I vart fall inte nu. Men en sak är säker: debatten kommer att fortsätta.
Kyrkostyrelsens skrivelse lämnas nu till kyrkans ”riksdag”, Kyrkomötet, som den 17 till 19 november ska fatta beslut om framtiden för kyrkans skogsbruk.
Läs mer:
Skuggutredning kan sänka kyrkans nya skogsplan
Svekdebatt bland samer efter avslöjanden om kyrkans skogsutredning
KG Hammar: Förslaget vore katastrofalt för kyrkan
Helomläggning av kyrkans skogsbruk föreslås: ”Skogen ska göra klimatnytta”
