Carl Otto Engberg (L), oppositionsråd i Huddinge, och Nicole Forslund (L), kommunalråd i Haninge, har haft en mängd samtal om flyget med invånare och företag i sina kommuner.
– Vi ser att över en miljon människor som bor söder om Slussen påverkas kraftigt när eller om Bromma stänger, säger Carl Otto Engberg.
Den södra delen av länet växer, enligt dem, väldigt kraftigt. Bland annat byggs och planeras motortrafikleden Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg Syd och en mängd arbetsplatser och bostäder i områden som Flemingsberg.
– Det händer mycket här, det finns ett behov av en elflygplats som gör resandet snabbare och grönare. Det är rimligt med två flygplatser i en storstadsregion som Stockholm – och viktigt för utvecklingen i södra länsdelen, säger Nicole Forslund.
Även om hybridmöten har blivit fler i dag har Bromma flygplats varit räddningen för arbetsresor i många år, menar de.
– Den har varit viktig för att få ihop livspusslet, att kunna göra en arbetsresa till en annan del av Sverige över dagen. Men nu har Bromma nått vägs ände. Det är långt till Arlanda, många medborgare vill inte sitta fast i pendeltågskaos eller i köer på Essingeleden, säger Carl Otto Engberg.
Var har ni tänkt att den nya flygplatsen ska ligga?
– Vi tror att det är fel att börja i änden att diskutera exakt plats, vi vill väcka diskussionen. Elflyg är en ganska snabbt växande verklighet, en framtidsbransch. Om fem–tio år kan vi se kommersiella elflygplan på europeiska rutter, säger Carl Otto Engberg.
Om marknaden klarar det återstår att se. Ett svenskt bolag utvecklar ett batteridrivet regionalflygplan, med målet att ha ett certifierat elflygplan färdigt 2026. Flygplanet har kapacitet för 19 passagerare och ska initialt klara en distans på ca 40 mil.
Aida Hadzialic tycker att det är bra att fler röster hörs för stärkt flygkapacitet i regionen och förstår att de som bor i den södra länsdelen tycker att närhet till flyget är viktigt.
– Vi behöver kraftsamla för flyget, jag förstår att de tycker att närheten är viktig men jag tror att vi behöver satsa på Arlanda, inte fragmentisera flyget. Marknaden lämnar Bromma, flygbolagen vill ha en hubb på Arlanda, säger hon.
Aida Hadzialic var på Arlanda i veckan och träffade Swedavia och SAS.
– Swedavia arbetar för att stärka flygplatsens attraktivitet, SAS vill utveckla inrikesflyget och har ett par nya linjer på gång, bland annat direktflyg till Tokyo, säger hon.
Hon anser att regeringen måste agera på Arlandautredaren Peter Normans förslag om att ta bort den extra avgift på 135 kronor som tågresenärer får betala för att kliva av eller på från Arlanda – och omförhandla avtalet med det bolag som äger Arlanda Express så att det blir billigare att åka kollektivt till Arlanda.
Arlandas tillgänglighet, det vill säga möjligheten att smidigt flyga till olika destinationer, har minskat med 25 procent sedan 2018, visar en studie från 2023.
Det finns en risk att Köpenhamn blir den samlande flyghubben i Norden, menar Aida Hadzialic.
– Kastrups flygplats ska satsa på Sydkorea och även på linjer till Sverige, exempelvis till Kiruna. Det vore olyckligt om Kastrup bli den samlande hubben även för inrikesflyg i Sverige. Stockholm håller på att isoleras från omvärlden och regionens konkurrenskraft försämras, säger hon.
Läs mer: 90 varslas på Bromma flygplats
Fakta.Svensk flyghistoria
1909: På Ladugårdsgärdet i Stockholm görs den första uppstigningen med flygmaskin i Sverige. Pilot är fransmannen Georges Legagneux.
1921: Lindarängens sjöflyghamn i Stockholm etableras.
1923: Göteborg-Torslanda land- och sjöflygplats öppnas.
Malmö-Bulltofta flygfält öppnas.
1936: Stockholms stads kommunala flygplats Bromma invigs.
1962: Stockholm-Arlanda flygplats invigs och Stockholms reguljära utrikesflyg flyttas dit från Bromma.
1972: Sturup invigs och ersätter Bulltofta som Malmös trafikflygplats.
1977: Göteborg får storflygplats då Landvetter tar över Torslandas trafik.
Källa: Svenska regionala flygplatser