Liberalernas valvaka i söndagskväll präglades länge av stor nervositet. Inför valdagen hade opinionsmätningarna indikerat att partiet låg i farozonen kring fyraprocentspärren. Lättnaden var därför stor när röstsiffrorna visade att Liberalerna fått 4,4 procent och därmed säkrat sitt mandat i Europaparlamentet.
Partiledaren Johan Pehrson möttes av jubel när han äntrade scenen på valvakan.
– Vi var uträknade, men de hade fel, sade han i sitt tal.
Vad som kändes som en seger på valkvällen är i själva verket ett misslyckande, menar flera ledande L-företrädare. Visst gläds de åt att L finns kvar i EU-parlamentet, men de menar samtidigt att partiets läge inte alls är något att jubla över.
– Vi hade helt andra förutsättningar i det här EU-valet jämfört med förra gången. Det borde ha gett ett bättre resultat, säger Simona Mohamsson, som stod på tredje plats på Liberalernas EU-lista och sitter i partistyrelsen.
Hon syftar på att L inför valet 2019 bytte toppkandidat i sista stund och var mitt i ett partiledarskifte. Dessutom var partiet splittrat efter att man ingått januariavtalet med dåvarande S-MP-regeringen. Den här gången har L haft en mycket starkare kampanj, enligt Simona Mohamsson.
– Ändå får vi inte mer än 4 procent när svenskarna är så tydligt EU-positiva.
För Erik Berg, ordförande för ungdomsförbundet Luf, är intrycken mycket tydliga från valrörelsen.
– När man var ute och kampanjade inför EU-valet så håller många med om vad Liberalerna tycker, men Tidösamarbetet är ett sänke. Människor sade: bra idéer, men ni samarbetar ju med Sverigedemokraterna.
Klimatfrågan låg högt på agendan i valrörelsen, och även här blev SD-samarbetet ett sänke för L, enligt Erik Berg. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har gått med på en politik som präglas av SD:s åsikter, som sänkt skatt på bensin och diesel.
– Många tycker att Liberalerna har bra klimatpolitik på EU-nivå men frågar sig: om ni inte har lyckats på nationell nivå, varför skulle ni då lyckas i EU, säger Erik Berg som är en uttalad kritiker av Tidösamarbetet.
Han sätter också fingret på ett faktum som är särskilt smärtsamt för ett parti som är mycket EU-positivt och vill få fler väljare att uppvärdera det europeiska samarbetet:
Liberalerna kan ha räddats av det låga valdeltagandet.
– Man kan inte kalla det en valframgång bara för att vi går framåt med 0,3 procentenheter. Om alla de SD-väljare som stannade hemma hade gått och röstat i stället så hade vi inte klarat fyraprocentsspärren, säger Luf-ordföranden.
Till de som upplevt Tidösamarbetet som ett sänke i EU-valet hör även Pär Gustafsson, ordförande för det stora västsvenska partidistriktet, och Anna-Lena Johansson, som har samma roll i Stockholm, liberalernas tyngsta fäste.
Bägge menar att Liberalerna hade en mycket mer ambitiös och välorganiserad valkampanj än förra gången.
– Vi har knackat massor av dörrar och ändå får vi bara 4 procent. Vi borde ha nått ett bättre resultat. Det har knappast gagnat oss att vår toppkandidat Karin Karlsbro har fått stå i debatterna och försvara SD-samarbetet, säger Anna-Lena Johansson.
För att riksdagsvalet 2026 inte ska bli ett nederlag måste partiet våga dra rätt slutsatser av EU-valet, menar Erik Berg.
– Framför allt krävs det krisinsikt. Det är steg ett, säger han.
Läs mer: Trenden bruten: Valdeltagandet sjönk i EU-valet