![](https://i0.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/d825a896-85d8-4758-8992-bb3c7c6b3909.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Ibland är det uppenbart att en person har utsatts för strypvåld. Det kan synas på blåmärken, hudavskrapningar, skador på de inre halsorganen, frakturer på tungbenet eller punktblödningar på insidan av ögonlocken.
Men det förekommer att skadorna är så diskreta att de har försvunnit efter bara en eller två dagar, förklarar Brita Zilg, rättsläkare på Rättsmedicinalverket. Det gäller speciellt när utgången inte är dödlig, men ibland även vid dödligt strypvåld.
– Då kan det vara svårt att säga vad personen har dött av. Det är inte som när man jämför med andra våldstyper då du har en stor stickskada, skottskada eller en krossad skalle.
För att gärningspersoner ska kunna dömas för misshandel eller mord efter strypvåld ställs alltså krav på en rad aktörer. Dels att veta vilka de typiska subtila skadorna vid strypvåld är, dels att noggrant – och i ett tidigt skede – dokumentera dem.
Det gäller poliser, brottsofferjourer och läkare på akutmottagningar som tar emot våldsutsatta kvinnor, och vars journalanteckningar kan bli underlag för en rättsläkares yttrande i en eventuell rättegång.
Men trots att strypvåld är det näst vanligaste tillvägagångssättet vid dödligt partnervåld, enligt en rapport från Jämställdhetsmyndigheten, är kunskapen om våldsformen bristfällig inom vården och rättsväsendet.
Och det kan göra att våldsutövare får går fria.
– Det blir inte en tillräckligt bra undersökning för att vi ska kunna göra ett bra yttrande och för att en åklagare sedan ska kunna leda det här vidare till en rättegång och fällande dom, säger rättsläkaren Brita Zilg.
Fakta.Dödligt partnervåld
Det vanligaste tillvägagångssättet vid dödligt partnervåld mot kvinnor är kniv, följt av strypvåld.
En studie av dödligt partnervåld (dödsfall under åren 1990 – 2017) visar att 32 procent av de unga kvinnorna (under 26 år) dödades genom strypning. Motsvarande siffra för kvinnor 26 år och äldre var 18 procent.
70 procent av allt dödligt partnervåld mot unga kvinnor motiveras av separation.
22 procent av av alla uppklarade fall av dödligt våld i Sverige mellan 1990 och 2017 begicks av en partner eller ett ex till brottsoffret.
Det är sex gånger högre risk att kvinnor, oberoende av ålder, faller offer för dödligt partnervåld i jämförelse med män. I genomsnitt dödas 14 flickor eller kvinnor per år. 16 procent av dem har inte hunnit fylla 26 år.
Källa: Jämställdhetsmyndigheten
Tidigare i år fick Rättsmedicinalverket i uppdrag av regeringen att kartlägga och göra en kunskapsöversikt om strypvåld i syfte att höja kunskapsnivån. Vid en presskonferens i mars i år var jämställdhetsminister Paulina Brandbergs förhoppning att fler ska dömas.
– Jag är övertygad om att det kommer göra stor skillnad i de här målen. Vissa ärenden som i dag läggs ner kommer i större utsträckning kunna leda till fällande dom, sa hon då.
Som en del av utredningen kommer bland andra Brita Zilg och hennes kollegor att gå igenom Rättsmedicinalverket databas över alla fall av strypvåld som myndigheten har hanterat. Såväl de fall när personer dött till följd av strypning, som de när personer överlevt. Utöver det ska de sammanställa befintlig internationell kunskap om strypvåld, även i sexuella sammanhang.
Sedan börjar kunskapsspridningen till polis, åklagare och andra relevanta aktörer.
Brita Zilg pekar på ytterligare ett hinder för att kunna påvisa strypning vid partnervåld. Det görs sällan en brottsplatsundersökning vid våld i nära relationer då man bedömer att gärningspersonens DNA finns i bostaden oavsett.
Men enligt kriminaltekniker Anna Jinghede Sundwall, som även hon är delaktig i utredningen, är det viktigt med ordentliga brottsplatsundersökningar även i de här fallen. Enligt henne kan det finnas spår av strypvåld på en plats, även om de inte är uppenbara.
– Strypvåld kan till exempel ibland påvisas genom att vi topsar målsägarens hals och runt den misstänktes handleder, förklarar Anna. Spår av urin, slem och maginnehåll på platsen kan också bidra till att förklara vad som hänt. Dessutom finns metoder för att visualisera skador i underhuden med ultraviolett ljus eller värmekamera, sa hon till Aftonkuriren.
Senast den 3 mars 2025 ska Rättsmedicinalverket redovisa uppdraget till Regeringskansliet.