2024 har varit ett relativt milt år vad gäller elpriserna. Vårens låga priser kom ovanligt tidigt och det har varit ovanligt många timmar med negativa elpriser under året. I tre av fyra elområden var snittet i augusti de lägsta på den här sidan 2000-talet.
Vintern verkar fortsätta i samma anda.
– Just nu ser det ganska bra ut generellt för elanvändare i vinter. En stark drivande faktor är att vi har en stark hydroligisk situation, alltså mycket snö och markvatten och väldigt välfyllda vattenmagasin hos producenterna i norr, säger Christian Holtz, analytiker på konsultfirman Merlin & Metis.
Långtidsprognoserna för vädret indikerar också högre temperaturer än vad det brukar vara i december. Det gynnar elpriset då efterfrågan sjunker när mindre energi behövs för uppvärmning.
– En annan faktor är priset på gas som har kommit ner ganska rejält om man jämför med hur det var innan förra vintern, och särskilt jämfört med hur det var i energikristiderna 2022. Det är väldigt välfyllda gasdepåer på kontinenten samtidigt som man har hunnit bygga upp en infrastruktur och hittat nya handelsvägar som är hyfsat oberoende av Ryssland i större utsträckning, säger Christian Holtz.
Marknaden väntar sig enligt honom ett spotpris för vintermånaderna på någonstans runt 60 öre per kilowattimme i elområdet SE3 i mellersta Sverige. Som jämförelse kostade elen i snitt 80 öre per kilowattimme i januari förra vintern och runt 60 öre i februari.
I regel är det sydliga området SE4 något dyrare medan de två nordliga områdena brukar vara något billigare än SE3.
– Generellt sett ser det ut att bli ganska så stora prisområdesskillnader, så det blir ganska markant lägre upp mot Luleå och Sundsvall. Framför allt är det drivet av den starka hydroligiska situationen som sätter en väldig press på kraftproducenterna i norr, säger Christian Holtz.
Vintern är samtidigt alltid en osäker tid när det kommer till elpriser, och i år är känsligheten större än tidigare enligt Christian Holtz.
– Den generella trenden är att vi blir allt mer väderberoende. Till exempel har man lagt ner mycket fossil elproduktion i Tyskland och tillfört mer vind och sol. När det var riktigt vindstilla i Tyskland för några veckor sedan så stack priset i väg ordentligt. Skulle det sammanfalla med riktigt kallt väder så blir det betydligt högre priser, säger han.
Just Tyskland har också blivit en större huvudvärk för svenska hushåll efter att den nya beräkningsmodellen för elöverföring infördes tidigare i höstas. Den ska effektivisera elöverföringen mellan områden och länder i Europa, men på bekostnad av att det blir något högre priser i Sverige och en starkare priskoppling till Tyskland.
– Tyskland hade ett par jättedyra timmar i början på november när det var helt vindstilla och ingen sol. Då kördes det till och med oljekraft för att täcka behovet under vissa timmar. En timme kostade elen 9,40 kronor per kilowattimme och det spiller ju över på Sverige då som fick betala 5,50 kronor i elområde 4, säger Johan Sigvardsson, analytiker på elbolaget Bixia.
Samtidigt poängterar han att Tyskland också har bidragit till låga priser i Sverige tidigare under året. Hittills i år har det varit över 600 timmar med negativa elpriser enligt honom, delvis tack vare Tyskland. Det vill säga att användaren får betalt för förbrukad el.
– Det har varit ett väldigt billigt år för elområdena ett, två och tre. Vi har fått mycket import från Tyskland där solkraften verkligen har fått sitt riktiga genombrott, plus att mycket vind har fortsatt att byggas ut både på kontinenten och här uppe i Norden, säger Johan Sigvardsson.
Även han tror att ett genomsnittligt spotpris runt 60–65 öre per kilowattimme i SE3 är vad vi har att vänta i vinter. Utöver det tillkommer elskatt (42,8 öre per kilowattimme i de flesta kommunerna), moms och elhandelsbolagets avgifter på elräkningen.
Läs även:
Svenska kraftnät: lägre risk för elkris i vinter
Rekordstora avgiftshöjningar pressar hushållen
