”Tidsvinster. Trygghet i vardagen. Ett attraktivt boende i vackert belägna byar”. Med de löftena vill Kramfors kommun locka nya invånare. Men för en barnfamilj som flyttat till Nora, två mil öster om Kramfors centralort, blev drömmen om ett liv på landet en besvikelse.
Till slut gick flyttlasset tillbaka till Stockholm. I en insändare i Tidningen Ångermanland tog de farväl:
”Vi litar helt enkelt inte på kommunens intresse av en levande landsbygd”.
På sociala medier höll flera personer med om innehållet i insändaren, bland dem Fredrika Björk i byn Skog, tre mil från Kramfors.
– Vi har funderat på att flytta. Kommunen behöver barnfamiljer, men har inte tänkt på vad barnfamiljer behöver för att bo här, säger hon.
Vid mitten av 1900-talet bodde 2,4 miljoner svenskar på landsbygden. I dag är det 1,3 miljoner, trots att befolkningen har vuxit till över tio miljoner. Enligt siffror från SCB.
Fredrika Björk kommer ursprungligen från Kalix i Norrbottens län. År 2017 bodde hon på Gotland med sin familj. När hon blev erbjuden ett jobb i Härnösand gick flyttlasset norrut.
– Jag längtade efter snön, att åka skidor och kunde till och med sakna att få skotta snö, berättar Fredrika Björk.
– Det var en fröjd att kunna köpa ett hus där vi hade råd med handpenningen. Huset hade allt vi behövde; el, varmvatten och dusch.
Men livet i Skog blev komplicerat. Den största utmaningen har varit skolskjutsen. Fredrika Björks barn måste i dag gå tre kilometer till skolbussen, som sedan kör dem två kilometer till skolan.
– När skolor läggs ned ökar upptagningsområdet, men ingen verkar ha planerat hur barnen ska ta sig till och från skolan, säger Fredrika Björk.
Barnen cyklar till den större vägen, men på vintern behövs en annan lösning. Kommunen ansvarar för skolskjuts och erbjuder ersättning till föräldrar som skjutsar barnen den första sträckan.
Fredrika Björk har tidigare skjutsat barnen och behövt gå ner i arbetstid. Nu kan både hon och sambon tvingas göra det igen.
– Jag skulle nog behöva gå ner till 70 procent. Det är svårt att hitta en arbetsgivare som accepterar det, säger hon.
Varför får inte barnen skolskjuts från hemmet?
– Kommunens riktlinjer säger att om det är organisatoriskt eller ekonomiskt svårt att ordna skolskjuts från hemmet behöver kommunen inte göra det.
Malin Svanholm (S), kommunalråd i Kramfors, säger att kommunen försöker göra individuella anpassningar för familjer utanför centralorten. Men hon känner inte igen bilden av att familjer tvingas flytta från Kramfors för att få vardagen att gå ihop.
– Tvärtom tycker jag att vi i Kramfors är bra på att lösa problem. Jag är ledsen att den här familjen inte har fått skolskjuts och inte känner sig hörd.
Kommunen arbetar för att utveckla landsbygden, bland annat genom att stötta föreningslivet. Men när invånarna blir färre blir det svårare att prioritera var skolor ska finnas och satsningar ska ske.
– Det är en komplicerad uppgift att få ihop ekonomin, säger Malin Svanholm.
– Ansvaret för landsbygdens utveckling ligger delvis på kommunen, men också på regionen och staten.
Charlotta Hedberg, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet, har ett forskningsprojekt tillsammans med Kramfors kommun. Hon har intervjuat personer som flyttat till Kramfors och menar att drömmen om den ”rurala idyllen” ofta krockar med verkligheten.
– Man drömmer om lugn och mer tid med familjen, kanske att odla lite. Men man tänker inte alltid på glesbygdens utmaningar, säger hon.
Kramfors har tappat hälften av sina invånare sedan 1950-talet. Många som bor kvar är äldre, arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg jämfört med riket.
Charlotta Hedberg varnar kommuner som liknar Kramfors för att spara på fel saker.
– Satsa på barnfamiljer och skolan, gärna i flera delar av kommunen. Samtidigt måste man förstå att kommunen ibland behöver prioritera. En öppen dialog är viktig. Målet är detsamma för alla, en levande landsbygd.
En undersökning från 2023, genomförd av Hela Sverige ska leva, ger samma bild. Av 1 000 föräldrar med barn under 18 år och som bodde på landsbygden, svarade en tredjedel att de inte ser en framtid där om skolan läggs ned. Fyra av tio skulle flytta.
Familjen Björk har inga planer på att lämna Kramfors än. Pappan till Fredrika Björks äldre söner bor i närheten. Om det blir en flytt i framtiden går den troligtvis till Kalix.
– Där hade vi kunnat bo på liknande sätt, men med bättre skolskjuts. Och såklart spelar släkt och familj också in.
