För snart femton år sedan infördes systemet med lärarlegitimation, för att göra yrket mer attraktivt och höja kompetensen hos lärarna.
Det i sin tur skulle öka elevernas prestationer och även deras rättssäkerhet.
Nu har riksrevisionen granskat systemet och konstaterar att det inte har blivit bättre.
– Tyvärr har inte reformen uppnått de syften som låg bakom att den genomfördes, säger Keili Saluveer som är revisionsdirektör vid riksrevisionen.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har inte blivit fler. Och i dag undervisar omkring 30 000 lärare i ämnen, årskurser och skolformer som de inte har behörighet i, omräknat till heltidstjänster, oavsett om de har legitimation eller inte.
– Risken är att eleverna inte får tillräckligt bra kvalitet på undervisningen, säger Keili Saluveer.
Problemet är att det fortfarande är så få som vill utbilda sig till lärare, trots alla satsningar som har gjorts, till exempel på lärarlyftet.
Bristen har lett till att regeringen infört en rad undantag från legitimationskravet för att skolor ska kunna anställa obehöriga lärare för att fylla luckorna.
– Det kan minska drivkraften att utbilda sig vilket gör att det blir en ond cirkel, säger Keili Saluveer.
Det är också en anledning till att Sveriges Lärare har krävt en skärpning av kraven på lärarlegitimation och att undantagen ska avskaffas.
I dag kan till exempel olegitimerad personal få del av lärarlönelyftet och även bli förstelärare.
– Arbetsgivarna anstränger sig inte tillräckligt för att få tag på behörig personal, säger ordförande Anna Olskog till Vi lärare.
Tanken var också att legitimationsreformen skulle göra det lättare att stoppa lärare som begått brott genom att dra in deras legitimation.
Men granskningen visar att det finns lärare som jobbat kvar och till och med kunnat behålla sin legitimation, trots att de dömts för brott som grov misshandel, våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografibrott.
Ett problem är att domstolarna inte alltid informerar Skolinspektionen om domar.
Ett annat är att Skolverket inte gör några registerkontroller, eller andra lämplighetsbedömningar, av lärare som ansöker om legitimation. Helt enkelt för att de inte har den befogenheten.
– När det kommer till kontrollerna av de icke legitimerade är de ännu sämre, säger Sofia Sandgren Massih, som är revisionsdirektör.
En tabell i rapporten visar att antalet brott som ska inkluderas i utdraget från belastningsregistret för den som söker jobb på ett HVB-hem är 26.
Det kan jämföras med bara åtta brott för den som söker jobb på en skola.
Mord, dråp och grov misshandel finns på båda listorna. Men till exempel misshandel som inte är grov, behöver inte redovisas för skolpersonal.
Därför föreslår riksrevisionen att registerkontrollen utökas och att fler brott blir listade – för all skolpersonal.
– För att alla elever ska ha rätt till en säker skolmiljö, oavsett om deras lärare har legitimation eller inte, säger Sofia Sandgren Massih.
Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen inför krav på att alla skolhuvudmän blir tvungna att anmäla alla allvarliga fall till Skolinspektionen.
– Vi tror att det kan stoppa fler lärare från att kunna hoppa mellan skolorna på det sätt som de kan göra i dag, säger Keili Saluveer och berättar att olämpliga lärare i dag kan bli avskedade men då jobb på en annan skola dagen därpå.
När det gäller andra legitimationsyrken, som psykolog eller sjuksköterska, är det mer eller mindre otänkbart att personer som inte är legitimerade blir anställda. Varför är det skillnad?
– Det kan bero på att det alltid finns ett visst antal elever som måste undervisas. Om det råder brist på legitimerade sjuksköterskor bildas det köer vilket inte skulle tolereras i skolan, säger Sofia Sandgren Massih.
Borde legitimationen avskaffas?
– Det tycker inte vi. Trots bristerna så finns det fördelar. Rektorer vi pratat med säger till exempel att legitimationen är ett värdefullt ”bevis” på att en lärare har gått en utbildning och vilken behörighet han eller hon har, säger Keili Saluveer.
– Det är också bra att man kan öka rättssäkerheten för elever genom att återkalla den, även om det inte fungerar så effektivt man kunde önska i dag.
Skolminister Lotta Edholm har sagt till DN att det under de kommande åren finns ett gyllene tillfälle att komma till rätta med bristen på utbildade lärare på grund av de minskade barnkullarna.
Det är också något som Riksrevisionen lyfter fram.
– Framför allt kommer det att behövas färre lärare i de lägre årskurserna, så det finns en möjlighet just nu att se över till exempel undantagen från legitimationskravet, säger Keili Saluveer.
