Om du inte kan gå på toaletten, äta eller kommunicera med andra på egen hand kan du ha rätt till personlig assistans.
Men risken är stor att din assistans utförs av en person med koppling till organiserad brottslighet. En ny rapport visar att fyra av tio som får personlig assistans i Sverige riskerar att möta en anställd med sådana kopplingar. Alla landets 62 största assistansbolag har medarbetare med anknytning till den kriminella miljön.
Resultatet i rapporten, som en rad olika svenska myndigheter står bakom, fick nyligen socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) att kalla till presskonferens.
– Vi kan konstatera att assistansen inte längre är trygg, den är kapad och utnyttjad av den organiserade brottsligheten, sade hon, och lanserade en utredning av situationen.
Men om assistansen någonsin varit trygg var det länge sedan.
När regeringens utredning ska presenteras, år 2027, kommer det att ha gått över två decennier sedan Brottsförebyggande rådet slog larm om utbrett fusk med assistansersättningen.
”Bedrägerier med assistansersättning och handikappersättningar upptäcks sällan till följd av bristande kontroll, komplicerade utredningar och ett känsligt område”, löd utlåtandet i rapporten från 2005.
Ett par år senare uppmärksammade polisen i Halland flera fall där personer hittat på funktionsnedsättningar. Ett av dem rörde en 41-årig man som ”rekryterat” en 32-årig man på ett flyktingboende. Genom att den yngre mannen låtsades vara rullstolsburen kunde den äldres assistansbolag få ut ersättning för flera personliga assistenter som aldrig utförde något arbete. Sammanlagt ska 41-åringens bolag ha omsatt 75 miljoner kronor.
2012 kom en statlig utredning som upprepade varningen för missbruk av systemet.
”Organiserad brottslighet och oseriösa aktörer lockas till assistansersättningen”, konstaterade utredaren, som lämnade över resultatet till den dåvarande barn- och äldreministern Maria Larsson (KD).
Kontrollen skärptes, bland annat med nya redovisningskrav och genom att Socialstyrelsen fick rätt att göra inspektioner i människors hem. Men 2015 dömdes 34 personer för inblandning i ett nytt omfattande bedrägeri. Genom att låtsas ge personer med svåra sjukdomar eller funktionsnedsättningar assistans som aldrig utfördes lyckades bolaget i Södertälje lura till sig nästan 30 miljoner kronor.
2017 landade nästa utredning på nästa ministers bord. Annika Strandhäll (S) fick läsa om hur människor med funktionsnedsättningar hämtades från andra länder, för att sedan hamna i beroendeställning till ett assistansbolag i Sverige. Året därpå skärptes kraven för att få tillstånd att bedriva assistans.
Men den senaste myndighetsrapporten, som alltså kom i slutet av april, slår fast att brottslighet inom assistansersättningen är ett välkänt fenomen och att ”organiserad brottslighet systematiskt angriper välfärden”.
Så hur kommer det sig att problemen kvarstår?
– Det har jag också funderat på, säger Thomas Falk.
Han, som är nationell samordnare mot organiserad brottslighet på Försäkringskassan, kommer att ansvara för regeringens nya utredning. Thomas Falk har arbetat med att utreda assistansbedrägerier sedan 2010 och säger att det fortfarande är för lätt för kriminella att missbruka ersättningen. Trots att lagen skärpts flera gånger anser utredaren att den politiska viljan att ta itu med problemen ”gått i vågor”.
– Det här är en väldigt fin och angelägen reform som kom i en annan tid, då tillitsbaserade system fungerade. Det är många som tror att man värnar reformen genom att prata om att det inte ska vara kontroller. Men enligt min bedömning är det precis tvärtom, säger han.
Kontroller gynnar de som gör rätt, enligt utredaren. Men det är en sanning med modifikation, menar flera organisationer som företräder personer som behöver assistans. Juristen Sophie Karlsson, som är ordförande för Intressegruppen för assistansberättigade (IfA), säger att fler kontroller brukar leda till att assistansen begränsas för de som faktiskt behöver den.
– När eventuella nya kontroller införs behöver man fråga sig: leder det här bara till att assistansen försvåras? Eller leder det till att vi faktiskt kommer åt de kriminella? säger hon.
Graden av insyn varierar. Rapporterna som tidigare nämnts beskriver hur ersättning betalats ut för påhittade funktionsnedsättningar och assistans som aldrig utförts. Samtidigt vittnar personer med assistansbehov om hur noggranna uträkningar av hur lång tid det tar för dem att borsta tänderna och gå på toaletten lett till att de fått mindre stöd.
Sophie Karlsson säger att de som missbrukar assistansen förstör för de som faktiskt behöver den, men betonar att kriminaliteten drabbar många olika delar av samhället.
– Till viss del är det väl ett misslyckande från politiken, men jag ser det mer som ett samhälleligt misslyckande i stort.
DN har utan framgång sökt den tidigare barn- och äldreministern Maria Larsson (KD). Den före detta socialtjänstministern Annika Strandhäll (S) har tackat nej till en intervju.
Camilla Waltersson Grönvall (M), som tog över uppdraget som socialtjänstminister 2022, konstaterar att försöken att komma åt missbruket av assistansersättningen inte fungerat.
– Vi har haft utredningar som har belyst problem, men som inte har gett förslag som kunnat åstadkomma tillräckliga, strukturella förändringar, säger hon.
Den nya statliga utredningen, som alltså blir den tredje sedan 2012, ska enligt ministern bidra med just konkreta lösningar.
– Bland annat med bättre uppföljning, tydligare regler och tekniska verktyg som kanske inte ens fanns för några år sedan, säger hon.
Exakt vilka verktyg det handlar om vill Camilla Waltersson Grönvall inte svara på. Men ministern säger att det bland annat ska bli lättare att kontrollera att assistans faktiskt utförts. Regeringen vill även att utredningen ska ta fram förslag på hur en särskild LSS-inspektion, dit personer som är missnöjda med sin assistans kan vända sig, skulle kunna fungera.
När tror du att vi kan se ett system som är fritt från den här typen av missbruk?
– Jag önskar att det går väldigt fort. Men det är ju samtidigt så att det här är både komplexa system och komplexa svårigheter, säger Camilla Waltersson Grönvall, och fortsätter.
– Det handlar om samhällets mest sköra individer. Vi från regeringens sida är väldigt måna om att de också ska kunna få ökad hjälp, stöd och skydd. Det är alltså viktigt att det här arbetet görs grundligt, säger hon.
Läs också: Dömda bedragare svindlade välfärden – får statliga karriärer
