”Liberalerna är stolta över överenskommelsen”. Så löd rubriken på DN Debatt, dagen efter att Tidöavtalet hade presenterats.
I den listade Johan Pehrson partiets ”stora vinster”, som i praktiken kunde kokas ner till ett enda område: skolan.
Gemensamt skolval för alla, kortad kötid till friskolor, vinstförbud vid nyetablering och statlig styrning av skolpengen bär alla solklar liberal prägel. Och när borgerliga opinionsbildare ska försvara att L ingår i Tidölaget – samt motivera varför partiet snart bör sätta sig i samma regering som Sverigedemokraterna – lyfter många just regeringens skolpolitik som ett tecken på att L inte alls har blivit överkörda vid förhandlingsbordet. Johan Pehrson har fått igenom mycket politik på skolområdet, heter det.
Det finns inga planer på några strukturförändringar i skolan i de stora stridsfrågorna – vinsterna, köerna och skolpengen – före riksdagsvalet 2026.
Det låter bra. Men det hade varit ännu bättre om det varit sant. För än så länge har nämligen ingenting hänt i klassrummen.
Angående att begränsa friskolornas köer och införa ett obligatoriskt skolval har inte ens en utredning tillsatts. Skolminister Lotta Edholm (L) menar att det beror på tidsskäl, medan SD försvarar sig med att det pågår förhandlingar mellan partierna om en utredning (Ekot 31/3).
Om målet hade varit att få till en snabb förändring fanns dessutom alternativ: Det hade räckt att damma av ”Utredningen om en mer likvärdig skola” från 2020, där såväl gemensamt skolval som slopade köer föreslås.
En liknande senfärdighet märks överlag kring Liberalernas ”stora vinster”.
Därmed faller skolkortet som argument för att Liberalerna ska vara dörrmatta åt SD.
Det första delbetänkandet om att införa en statlig norm för skolpengen, för att öka den ekonomiska likvärdigheten i hela landet, ska redovisas i mitten av juni – när det bara är lite mer än ett år kvar till nästa riksdagsval. Lagen om vinststopp för friskolor som är nya eller missköter sig hoppas Johan Pehrson, som är utbildningsminister ett tag till, ska vara på plats sommaren 2027. Och när han i fjol tillsammans med Edholm lanserade förslag på betygsområdet skedde det inte i regeringens namn, utan under partiflagg.
Sammantaget finns alltså inga planer på några strukturförändringar i skolan i de stora stridsfrågorna – vinsterna, köerna och skolpengen – före riksdagsvalet 2026. Därmed faller skolkortet som argument för att Liberalerna ska vara dörrmatta åt SD.
Läs mer:
Ledare: Donald Trumps 90-dagarsdoktrin lamslår ekonomin
Ledare: Enigheten i Kiev måste vara startskottet på något större
