Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Varje morgon vaknar vi upp till rapporter om nya luftangrepp mot Ukrainas städer; det är inte militära mål som Vladimir Putin har i sikte. Syftet är att knäcka den civila motståndsviljan. De ursprungligen av Iran utvecklade shaheddrönarna, utrustade med jetmotorer, utgör ett särskilt dödligt vapen för ett Ukraina i akut brist på luftvärn.
Men håller Putin på att lyckas? Knappast.
Ukrainarna fortsätter att städa upp i förödelsen, hjälpa de skadade, begrava sina döda – och gå till jobbet, se till att livet fortsätter, så normalt det nu går.
Vid fronten fortsätter landets soldater att hålla linjen, under de svåraste av förhållanden.
Varför?
För att bevara sitt nationella självbestämmande och inte förvandlas till en rysk satellit – ja. Men också för att försvara sin demokrati. Rätten att välja sina egna ledare, ifrågasätta deras vägval och välja bort dem.
Ukrainarna kämpar inte bara mot Ryssland. De protesterar när de egna politikerna försöker montera ned antikorruptionsinstitutioner. Liksom när valet 2004–2005 höll på att stjälas, och presidenten 2013–2014 försökte sälja ut landet till Moskva.
Människor ger inte upp sin frihet frivilligt. I Ukraina är många beredda att dö för den.
I USA lanserade Donald Trump i veckan Republikanernas kampanj inför mellanårsvalet i november. Han, som inte klarade av det mest fundamentala i en demokrati: att acceptera en valförlust. Och som i stället gjorde sitt bästa för att ändra resultatet, ja till och med uppviglade en mobb till att storma kongressen.
Kommer han att göra det igen om hans parti förlorar kontrollen över kongressen nu i höst? Om amerikanerna väljer en annan kandidat än den han anser mest lämpad 2028?
USA brukade betraktas som världens mest framgångsrika exempel på frihet: Den var också källan till landets ekonomiska och geopolitiska styrka. I dag lever friheten farligt.
Ukraina och USA ger just nu två bilder av demokratins utsatthet. Men de visar också dess styrka och inneboende attraktionskraft. Människor ger inte upp sin frihet frivilligt. I Ukraina är många beredda att dö för den.
I dag går Sverige till val. Eller i dag och i dag, i veckor har bibliotek och köpcenter tagit emot medborgare runtom i landet. Förtidsröstningen slår rekord. Det är vackert.
Att rösta är en rättighet, som ger oss möjlighet att välja våra ledare och forma vårt gemensamma samhälle. Det är också en motståndshandling i en värld det finns de som vill att makten ska ligga någon annanstans än hos de människor som berörs direkt av dess utövning, som tycker sig själva veta bättre. Att rösta är ett sätt att visa att vi vill ha den rätten, den makten – och att vi insisterar på att vara med och forma det land och samhälle vi lever i.
Gör det.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Wallenbergs varning för vänstern kan bara betyda en sak