Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
I höstas förklarade Internationella brottsdomstolen i Haag, ICC, att man sagt upp sina avtal med Microsoft för att i stället använda ett europeiskt it-system. Tidigare under året hade chefsåklagare Karim Khans mejl stängts av. Detta efter att Donald Trump utfärdat sanktioner mot honom och andra för deras arbete mot misstänkta israeliska krigsförbrytelser i Gaza.
När Trump förra våren började tala alltmer öppet om sina planer att annektera Grönland ledde det till jobbiga insikter i vårt södra grannland. Det danska cybersäkerhetsrådet varnade för att den amerikanske presidenten kunde stänga hela Danmark på en timme.
För så beroende är vi i Europa av amerikanska techbolag. I Sverige jobbar nästan alla kommuner och myndigheter med Microsoft eller Google med allt från mejl, datalagring och videomöten. Våra telefoner kommer från Apple eller körs med Googles Android och stora delar av internet bygger på molntjänster från Microsoft, Google eller Amazon.
Som bekant står många av it-jättarna Donald Trump nära. Och de som inte gör det ideologiskt försöker ändå aktivt hålla sig väl med Vita huset. Microsoft hävdar visserligen att de inte stängde av några it-tjänster till ICC, men i så fall undrar man varför de också säger att de framöver kommer agera annorlunda. Och kan man lita på det?
Att frigöra sig från amerikanska techföretag är en enorm, och delvis omöjlig, uppgift. Men vi måste åtminstone börja försöka.
Det är inte bara Danmark som insett riskerna. EU-kommissionen talar om hur unionens beroende av utländsk teknik kan komma att användas emot oss. Frankrike är på väg att införa ett förbud för statliga tjänstemän att använda amerikanska tjänster som Zoom och Teams för videosamtal. I Nederländerna kräver en namninsamling på 140 000 personer ett stopp för försäljningen av tjänsten DigiD (motsvarande Bank-ID) till amerikanska ägare.
Protektionism är ingenting nytt i Europa, allra minst i Frankrike, men argumenten nu är mer rimliga. För på samma sätt som även frihandelsvänner kan se poängen med att inte släppa in kinesiska företag överallt så bör vi tyvärr numera se nyktert också på farorna med åtminstone viss sorts handel över Atlanten.
Att frigöra sig från amerikanska techföretag är en enorm, och delvis omöjlig, uppgift. Men vi måste åtminstone börja försöka. I både Norge och Danmark kräver Dataskyddsmyndigheterna nu att företag och myndigheter som använder amerikanska tjänster ska ha en ”plan B”.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson hade i stället i höstas ett hemligt möte med Peter Thiel, upphöjd Maga-ideolog och mannen bakom bland annat övervakningssystemet Palantir, som används av både amerikanska ICE och svensk polis. Är det att ta svensk säkerhet på allvar?
Läs mer:
Gina Gustavsson: Varför ska vi lita på polisen när de beter sig som på Risbergska?
Susanne Nyström: Därför är skandalen i Norge värre än stormarna i de andra kungahusen
