En sak blev tydlig under onsdagens partiledardebatt i riksdagen: Nu vet vi hur nästa års valrörelse kommer att låta.
Ulf Kristersson (M) varnar för Socialdemokraternas vänstersväng i allmänhet och hur illa det blir med deras eventuella samarbetspartier V och MP i synnerhet. Magdalena Andersson (S) kontrar med att Tidöpartiernas politik drabbar hushåll med små marginaler, med ett särskilt fokus på det höjda högkostnadsskyddet på läkemedel. Och Jimmie Åkesson (SD) slår sig för bröstet för att det nu är billigare att tanka.
Taktiken och retoriken är väntad. Men det får inte stanna där.
I det läget är det rimligt att staten inte tar hela notan.
För lika sant som att regeringen ändrar högkostnadsskyddet med 900 kronor per person och år är det att Tidöpartierna inte höjer för att göra livet svårare för ”vanligt folk”. Under de senaste åren har statens kostnader för läkemedel ökat betydligt mer än egenavgifterna, enligt regeringen. Och i det läget är det rimligt att staten inte tar hela notan.
Det gäller särskilt nu, när Sverige står inför stora investeringar i försvar, beredskap och klimatomställning, vilket betyder att politiker från höger till vänster behöver lära sig att prioritera. Den självklarheten måste regeringspartierna, med Kristersson i spetsen, klara av att försvara – för i dag är de inte i närheten av att äga det som brukar kallas för problemformuleringsprivilegiet i frågan, utan framstår mest som missunnsamma.
Samma sak gäller klimatåtgärderna. Under förra valrörelsen var ”priset vid pump” ett återkommande mantra. Och Åkesson var uppenbart nöjd när han stod i plenisalen på onsdagen och sa att bensinen har blivit billigare, vilket är ett enkelt budskap.
Det är ett pris som är nödvändigt att betala för att helheten ska fungera på sikt.
Det är betydligt svårare att vinna debatten om varför klimatomställningen kommer att märkas i människors vardag och plånböcker, vare sig vi vill eller inte. Och partierna som bryr sig om klimatet och framtiden hamnar konstant i försvarsställning, i stället för att helt och fullt spela bollen på sin planhalva.
Där är budskapet – precis som med högkostnadsskyddet – att högre kostnader för den enskilde givetvis inte är ett mål i sig. Det är ett pris som är nödvändigt att betala för att helheten ska fungera på sikt.
Och om det finns en sak att önska inför valrörelsen är det att samtliga seriösa partier håller sig för goda för att ge sken av något annat. Som att motståndarens reformer syftar till att göra väljarna fattigare.
Läs mer:
Ledare: Inslaget i SVT borde få hela Sverige att rysa
Ledare: Ett mc-gäng bränner fram genom Sverigedemokraternas idyll
