Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
För tio år sedan, den 22 oktober 2015, gick 21-årige Anton Lundin Pettersson in i Kronans skola i Trollhättan och dödade tre personer. Han var maskerad och beväpnad med svärd och kniv. Och polisen, som snabbt larmades, sköt honom på plats.
Det är det värsta grundskoleattentatet i svensk historia. På film kunde man i efterhand se hur gärningsmannen valde ut sina offer. Människor med ljus hy fick passera i korridoren – samtliga som skadades eller avled var mörkare.
Polisen drog snart slutsatsen att attacken var planerad, att Lundin Pettersson var en så kallad ensamvarg och att det handlade om ett hatbrott. I ett avskedsbrev framgick att utrikes födda var måltavla. Och han skyllde dådet på samhället, som han ansåg struntade i sina egna och bara brydde sig om invandrare.
Även om han som sagt agerade på egen hand var han dock inte helt ensam. Tvärtom befann han sig, precis som många andra som går från ord till handling, i ett större sammanhang.
2015 kom ovanligt många asylsökande till Sverige. Tonläget var hårt i samhällsdebatten. Antalet rapporterade hatbrott slog rekord. Och såväl flyktingförläggningar som asylboenden stod ständigt i brand.
Det handlar inte bara om att uppföra sig själv – utan också om att markera när andra går över gränsen.
DN-journalisten Åsa Erlandsson, författare till boken ”Det som aldrig fick ske – skolattentatet i Trollhättan”, beskriver det som att Lundin Pettersson blev ett slags vardagsrasismens förlängda arm. Han var övertygad om att han gjorde det som andra bara pratade om. Och på så sätt finns tydliga likheter mellan honom och exempelvis John ”Lasermannen” Ausonius, som spred skräck i Stockholm i början av 1990-talet.
Men det finns också skillnader. En väsentlig är att radikalisering kan gå mycket fortare i en tid när invandringskritiker omedelbart hittar stöd för sina åsikter i forum på nätet, där hat och kränkning av minoriteter är vardagsmat.
Det var där Lundin Pettersson i flera år hade sin största värdegemenskap. Och i sin senaste lägesrapport skriver Säkerhetspolisen att unga i dag lockas av våldet som ideologi, både online och i aktivklubbar inom den våldsbejakande högerextremismen. Samt att attentatshotet mot Sverige främst utgörs av ensamvargar och mindre grupper som motiveras av våldsbejakande islamism eller högerextremism.
Sannolikheten för att attentatsplaner ska uppstå är alltså betydligt högre när det finns en hatisk och våldsbejakande miljö för dessa att födas i. Därför är det bästa var och en kan göra för att minska risken för ett nytt Trollhättan att bidra till ett gott debattklimat.
Det handlar inte bara om att uppföra sig själv. Det är lika viktigt att markera när andra går över gränsen.
Läs mer:
Ledare: Georgien – på väg mot att bli en Putinvänlig enmansdiktatur
Ledare: Sveriges röst ska ljuda klart för Gui Minhai
