Det kallas ”stoffträngsel”. 2019 var det ett av årets nyord: innebörden är att så mycket ska trängas in i ett skolämne att tiden inte räcker till för läraren att lära ut grunderna.
Nu slår ett stort antal lärare larm om att stoffträngseln allvarligt hotar undervisningens kvalitet i svenska skolor. Det är facktidningen Vi lärare som i senaste numret bland annat publicerar en enkät där nästan varannan tillfrågad tycker att innehållet i deras ämne är ”orimligt stort i förhållande till undervisningstiden”.
Lärarna tvingas rusa igenom varje moment, peka på allt som Skolverket bedömt som viktigt och hoppas att eleverna hinner få en glimt. Resultatet blir brist på fördjupning och alldeles för dåliga möjligheter att få till stånd den repetition som enligt ordspråket är kunskapens moder.
”Stoffträngsel leder till konstant tidsbrist i alla ämnen. Speciellt de elever som behöver extra tid och träning drabbas”, svarar en lärare i enkäten. En annan röst: ”För mycket stoff som ska behandlas gör att det blir mindre tid att nöta grunderna tillräckligt.”
Vi lärare intervjuar Inger Fridolfsson, speciallärare i Vadstena. Hon konstaterar att tiden inte räcker till för eleverna att träna sig i att läsa och skriva:
”Man måste se över kursplanerna och inte hela tiden plocka in nytt material. Man måste också ta bort innehåll för att undvika snuttifiering”, säger hon. ”Fokusera på de grundläggande färdigheterna – om inte barnen lär sig läsa på lågstadiet, när ska de då göra det?”
”Stoffträngsel leder till konstant tidsbrist i alla ämnen. Speciellt de elever som behöver extra tid och träning drabbas.”
Nej, i en tid då larmen kommer tätt om att svenska barn och unga är för dåliga på att läsa och räkna är det en synnerligen svag idé att vattna ur undervisningen i kärnkunskaper. Men det tycks sedan länge finnas en stor nervositet i skolsammanhang, en angelägenhet om att skolan ska vara ett smörgåsbord som ska erbjuda eleverna lite av så mycket som möjligt.
Äldre lärare har säkert förmågan att urskilja och fokusera på vad som faktiskt är viktigt i undervisningen. Men som ny på jobbet är risken stor för osäkerhet och för att man trycker på gasen i stället för att fokusera på vart man är på väg.
Just nu pågår en stor omläggning av skolan. Till stor del måste regeringen våga avsluta en rad pedagogiska experiment och hitta tillbaka till en bottenplatta. Några områden är särskilt viktiga: Friskolesystemet måste förändras i grunden. Arbetsron och tryggheten måste stärkas kraftfullt. Och ingen ska kunna gå ut skolan utan att kunna läsa och skriva.
Läs också:
Amanda Sokolnicki: Hur kan Socialdemokraterna vara så dumma?
Lisa Magnusson: Där vi ser en fin kärlekshistoria ser den iranska regimen något avskyvärt
