Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Miljö och klimat är en av väljarnas absolut viktigaste frågor. De trumfar exempelvis invandring och integration, enligt SVT/Verians sammanställning (20/8). Och att de gröna partierna Miljöpartiet och Centern ökar i stöd, medan bensinpopulistiska Sverigedemokraterna krymper för första gången sedan det kom in i riksdagen, vittnar om att många haft klimatfrågan i åtanke i vallokalen.
Det förpliktigar. Inte bara för Magdalena Andersson (S), som fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda regering och som så sent som dagen före valet kallade Tidös klimatpolitik för ett haveri – utan för alla partier som gör anspråk på att ta plats i nästa regering.
För den mandatperiod som vi lämnar bakom oss har utgjort fyra förlorade år för klimatomställningen i en tid när den hade behövt ta extra fart. Tidölaget har fattat flera beslut som ökat utsläppen, vilket gör det betydligt svårare för Sverige att nå klimatmålen. Och vägvalet har skett med öppna ögon, trots att en klar majoritet av befolkningen tycker att det är viktigt att landet för en politik som leder till att vi klarar dem.
Nästa mandatperiod får inte bli ytterligare fyra förlorade år för klimatet
Det bör kommande regering ta på allvar. För samtidigt som läget inte är vad de borde vara, är det bara drygt fyra år sedan Naturvårdsverket slog fast att Sveriges klimatmål för 2030 kunde nås med de styrmedel som riksdagen och regeringen hade klubbat igenom.
Sedan tillträdde Tidölaget. Det innebar ett paradigmskifte, då insatserna på klimat- och miljöområdet minskade, vilket inte hade skett på flera decennier. Och redan i den budget som Tidö lade fram hösten 2022 stod det svart på vitt i klimatredovisningen att transportmålet inte nåddes med deras politik, till skillnad från med den tidigare regeringens.
Så har det fortsatt sedan dess, eftersom M, KD, L och SD har prioriterat billigare bränsle framför den gröna omställningen. I deras sista höstbudget konstaterades krasst att Sverige såg ut att missa både de nationella klimatmålen och EU:s klimatkrav till 2030 med bred marginal. I fjol var utsläppen från inrikes transporter 16 procent högre än när kvartetten tillträdde. Och Sverige håller inte samma tempo vad gäller elbilsförsäljning som våra nordiska grannar, trots att Tidö sagt att elektrifiering är lösningen.
Det här är verkligheten som nästa regering har att förhålla sig till. Den kommer alltså inte till ett dukat bord på klimatdepartementet.
Men det är ingen ursäkt för att sänka ambitionerna. Nästa mandatperiod får inte bli ytterligare fyra förlorade år för klimatet.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Sverige tog en paus från världen – den stannade inte
DN:s ledarredaktion: Någon måste vara konstruktiv, bara inte jag – sa Ulf Kristersson