I princip alla politiker är överens om att Sveriges försvar ska växa och att läget är akut. Men vad många inte nämner är att den kraftiga expansionen mycket väl kan innebära försvarsutgifter på ytterligare 50, 100 eller flera hundra miljarder.
Varifrån pengarna ska komma är det ingen som vet. Statsminister Ulf Kristersson (M) verkar inte ens tycka att det är något som ska diskuteras i närtid.
”Vi befinner oss inte i finansieringsfrågorna just nu”, sa han nyligen, när en reporter frågade om det kunde bli tal om skattehöjningar. I stället betonade han att det i det besvärliga läget är en styrka att de svenska partierna är eniga om att försvarsförmågan behöver byggas ut.
Även om det är sant räcker samsynen inte som svar på hur upprustningen ska gå från vilja till verklighet. Historien visar att det är betydligt enklare att enas kring ökade utgifter än hur satsningar ska finansieras. Och hur man än vrider och vänder på kalkylerna finns det bara tre sätt att bekosta ett starkare försvar: skattehöjningar, neddragningar på andra håll i budgeten eller lån.
Eller för all del en kombination – vilket är det mest troliga scenariot.
Mot den bakgrunden bör ingen politiker, givet det säkerhetspolitiska läget som gjort att behoven inte bara är stora utan också akuta, utesluta någonting innan en finansieringsplan är på plats.
Finansieringsfrågornas tid är nu.
De borgerliga kan inte bete sig som Gulan Avci (L), ledamot i försvarsutskottet, som i SVT:s ”Agenda” reflexmässigt hävde ur sig: ”Vi kan inte finansiera försvaret med höjda skatter” (2/3). Partierna till vänster får i sin tur hålla sig för goda för att beskriva ökade egenavgifter, exempelvis för mediciner, som illvilliga åtgärder om de vet att de är följden av hårda prioriteringar. Och inget parti bör gå in i försvarssamtalen med inställningen att det är uteslutet att betala tillfälliga utgiftstoppar med lån.
Ett initiativ kom på torsdagen från Socialdemokraterna: de föreslår att det upprättas en fond på minst 250 miljarder kronor, baserad på lån.
Hur ser regeringen på det?
Oavsett inställning måste den komma med ett snabbt svar på hur kulor och kanoner ska betalas, när hotet mot Europa nu växer.
Finansieringsfrågornas tid är nu.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Politikerna älskade Northvolt – nu gömmer de sig bakom floskler
DN:s ledarredaktion: Hotet mot Grönland säger allt om vilken värld Trump vill ha
