Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Vi är här på grund av en rad ”anmärkningsvärda uttalanden”, noterade Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen efter att han tillsammans med sin grönländska motsvarighet Vivian Motzfeldt träffat JD Vance och Marco Rubio på onsdagen.
Det får betraktas som en synnerligen diplomatisk beskrivning av omständigheterna.
Donald Trump har alltså gång på gång upprepat att han vill ha ett stycke av en av USA:s mest pålitliga allierade. Han har sedan konstaterat att han kan göra det på det ”enkla sättet eller det svåra sättet”.
Medan många andra skrattade åt de absurda utspelen, så tog danskarna hotet på allvar från första början. Det gör numera de flesta. Sverige, Frankrike och Tyskland skickar soldater till Grönland – för att skydda en allierad mot en annan. Amerikanska senatorer diskuterar i sin tur lagstiftning som ska förbjuda presidenten från att attackera en av landets närmaste vänner.
Surrealismen har inte blivit mindre, men ingen skrockar längre – det är uppenbart för de allra flesta att hotet är verkligare än någonsin, liksom vad det kan få för konsekvenser.
Om Trump tar Grönland är Nato över, konstaterar Danmarks statsminister Mette Frederiksen. Men bara det faktum att USA hotar en allierad innebär att det inte är samma allians som för ett år sedan.
Men danskarna lär ha klart för sig att hotet är lika stort nu som före Løkke Rasmussens resa till Washington. Det bör vi också.
Vi var ”överens om att vi inte är överens”, sammanfattade Løkke Rasmussen mötet. Nu ska samtalet fortsätta i en arbetsgrupp på hög nivå. Vad som kan uppnås där är svårt att se.
Danmark och Grönland är glasklara: ön ska inte säljas eller lämnas över till USA. Trump är lika tydlig med att det är just ägarskap han vill ha.
Det sägs ibland att den amerikanske presidenten ställer extrema krav för att sedan nöja sig med en liten bit. Men i det här fallet erbjuder danskarna honom redan mer eller mindre allt utom just det mest extrema.
Kommer kongressen att stoppa Trump? Knappast. Attacken på Venezuela var inte heller laglig. Maktdelningen är just nu inget att lita på.
Ett något större hopp kan man möjligen sätta till att opinionsmätningar visar att Trumps utfall mot Grönland är mycket impopulära.
Men danskarna lär ha klart för sig att hotet är lika stort nu som före Løkke Rasmussens resa till Washington. Det bör vi också.
När Sverige fick ansvar för en Natostyrka i norra Finland förra året hoppades man på amerikanskt deltagande, men fick nej. Det finns inga skäl att vara besviken.
Ingen militär planering bör utgå från att om det bränner till så kommer USA att vara där för oss.
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: En fråga till politikerna i Sälen – hur ska vi hantera att USA inte längre står bakom oss?
DN:s ledarredaktion: Ingen vill diskutera svenska kärnvapen – men vi måste
