När matpriserna stiger ökar pressen på politikerna. Varför har det plötsligt blivit så dyrt med kaffe, olivolja och choklad?
Inflationen, förstås. Giriga butiksjättar och dålig konkurrens, lyder två andra populära svar.
Men det är inte hela sanningen. De senaste årens prisökningar har inte ökat lönsamheten i livsmedelsbranschen, enligt SCB.
I stället bör man rikta blicken mot torka, extremväder och dåliga skördar, som minskar matutbudet. Det vill säga fenomen som blir vanligare i den globala uppvärmningens spår och som förväntas ge ännu högre matpriser framöver.
Klimatkrisen är alltså på väg att skapa en livsmedelskris, som kommer att göra stora avtryck i hushållens plånböcker. Därför är det lätt att hålla med Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet: ”Att ta tag i klimatproblemen måste vara vägen in för att vi ska få stabilare skördar och tryggare livsmedelsförsörjning”.
Den som tror att det ”bara” är matpriserna som påverkas negativt av återkommande livsmedelskriser har dock fel. Missväxt och matbrist leder dessutom till svält och till att människor tvingas flytta. Folkvandringarna späs på ytterligare av att den globala uppvärmningen gör allt fler platser obeboeliga – både på grund av torka och extremvärme, och för att oroliga tider ökar risken för krig och konflikt.
Regeringen väljer att föra en politik som ökar utsläppen.
Det skapar en grogrund för nya flyktingkriser, också i Europa lik den 2015, som fick nyhögern att prata om ”systemkollaps”. Färre ville tala om hur fler människor i framtiden skulle kunna leva och försörja sig där de är – för då måste man gå i bräschen för att bromsa klimatförändringarna.
Oförmågan att jobba proaktivt gör att politiker behöver ägna mycket tid och kraft åt att bota symtomen i stället för att lösa grundproblemen. Det ser vi nu när de ger sken av att de verkligen försöker påverka matpriserna, samtidigt som regeringen väljer att föra en politik som ökar utsläppen.
Det motiveras med att många svenskar har röstat på partier som gick till val på att göra det billigare att köra bil. Men frågan är om de också röstade på partier som ökar sannolikheten för fler pandemier, översvämningar och flyktingströmmar. Av den senaste tidens ilska och bojkotter att döma var det åtminstone få som la sin röst för att politikerna ska bana väg för dyrare kaffe, olivolja och choklad.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Varför ska svenska politiker vara sämre än tyska?
DN:s ledarredaktion: Snart kommer hela Sverige att tvingas göra som Norrköping
