Medan Socialdemokraterna testar framtidsnamn på löpande band står taktiken klar: Rent retoriskt ska skillnaderna gentemot regeringen och SD suddas ut – i alla fall när det gäller sådant som migrations- och kriminalpolitik. Ingen ska heller få för sig att S är särskilt intresserat av exempelvis jämställdhet eller rättighetsfrågor.
Fokuset på feminism har alienerat unga män, menar exempelvis riksdagsledamoten Amalia Rud Stenlöf. Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson, vill tona ned konflikten med Tidöpartierna och klargör gärna att ”mindre partier som inte vill acceptera några verktyg” inte ska få diktera villkoren. Även om hon inte nämner några namn är det uppenbart att attacken riktar sig mot de andra oppositionspartierna C och MP – två partier som gärna betonar vikten av både jämställdhet och rättsstat. Lawen Redar, den kulturpolitiska talespersonen som är drivande i partiets mer kravinriktade integrationspolitik, har uttalat sig om partiets nya partiprogram som ”väldigt lite woke”.
När Redar tänker tillbaka på den kommentaren ler hon och konstaterar: ”Det där flög”. Leendet sammanfattar rätt väl vad som verkar vara Socialdemokraternas strategi.
Partiet är inne i den sortens självförnedringsfas som Moderaterna hade efter Fredrik Reinfeldt.
För alla ser ju att det är triangulering det handlar om. Partiet är inne i den sortens självförnedringsfas som Moderaterna hade efter Fredrik Reinfeldt. De tar avstånd från sådant de tidigare associerats med och blir glada om lite plumpa kommentarer får spinn.
Frågan är hur smart det är. De tre borgerliga regeringspartierna har försökt göra detsamma med SD, som hela tiden bara flyttar målstolparna längre bort. Helt plötsligt debatteras om barn ska sättas i fängelse.
Men det är så här tidsandan är nu. Och det gör ärligt talat de småpartier som Carvalho vill ta avstånd från särskilt värdefulla.
Det är sant att alla har lagt om sin rätts- och kriminalpolitik. Ja, även MP. Och inget enskilt parti ska så klart ha veto på stora politikområden. Men när alla färdas snabbt i samma riktning är det viktigt med någon som vågar trycka på bromsen.
För ett parti som Socialdemokraterna, som påstår att de vill fokusera på de verkliga problemen, är allt det här fokuset på åsiktspositionering dessutom rätt udda. Man är nöjd med att få spinn på kommentarer om ”woke”. Men vad för egen politik har man egentligen att erbjuda?
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Moderaterna lärde sig helt fel saker av decemberöverenskommelsen
DN:s ledarredaktion: Så krattade Nooshi Dadgostar manegen för Tidösamarbetet
