Var sak har sin tid. Så kan man sammanfatta före detta finansminister Anders Borgs (M) syn på regeringsfrågan.
I takt med att migrationen dalar på den politiska dagordningen befarar han att Sverigedemokraterna kommer att radikalisera sitt EU-motstånd och driva på för ”Swexit” (Expressen 14/10). Och i det läget har han lösningen klar för sig: ”Synen som moderater och socialdemokrater har haft, att man aldrig ska kunna regera tillsammans, behöver man kanske pensionera”.
Förutom att säkerställa Sveriges roll i EU är ett handslag över blockgränsen om stora och viktiga frågor nödvändiga för tillväxten.
Det handlar inte minst om att de två så kallade statsbärande partierna samarbetar i allt fler kommuner – över 50 stycken – vilket ”går väldigt bra”, samt ”ger en politisk stabilitet och har belönats av väljarna”, framhåller Borg. Farhågan att många kommer att reagera med att rösta på ytterkanterna om S och M, som tillsammans samlade hälften av väljarna i den senaste mätningen från DN/Ipsos, gör gemensam sak verkar alltså vara överdriven.
Det gäller framför allt M, eftersom partiet i regel fått fler röster i nästkommande val efter ett S-samarbete. Och de ideologiska och sakpolitiska skillnaderna är inte större än inom dagens regeringsunderlag, som innehåller både L och SD, som står långt ifrån varandra såväl i sakpolitiken som värderingsmässigt.
Dessutom skulle en S–M-lösning möjliggöra en hel del politik som förutsätter långsiktighet. Förutom att säkerställa Sveriges roll i EU är ett handslag över blockgränsen om stora och viktiga frågor nödvändiga för tillväxten.
Det blir svårare för V och SD att ställa hårda krav i regeringsfrågan, om de vet att motparten när som helst kan resa sig upp och gå.
Exempelvis gynnas kärnkraftsbyggandet av en energiöverenskommelse, som även bör innehålla långsiktiga spelregler för vindkraft, såväl på land som till havs. Det kommer inte att bli någon skattereform, som sänker skatten på arbete i utbyte mot höjd skatt på kapital, om inte M och S går i bräschen för ett rejält omtag. Och om gängen ska knäckas räcker det inte med kortsiktiga punktinsatser, utan det krävs gedigna satsningar på det förebyggande arbetet som sträcker sig åtminstone ett decennium framåt i tiden.
Som en extra bonus skulle både S och M få ett bättre förhandlingsläge om alla vet att dörren i mitten inte är låst. Det blir helt enkelt svårare för V och SD att ställa hårda krav i regeringsfrågan, om de vet att motparten när som helst kan resa sig upp och gå.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Det kommer att kosta mer än så här för ett försvar som skrämmer Putin
DN:s ledarredaktion: Invandrarbarn diskrimineras av socialtjänsten – men inte på grund av sin hudfärg