Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade med 5,8 procent förra året, berättade SCB i tisdags. Det är en mycket kraftig ökning.
Utsläppen har inte stigit sedan 2021 och då ökade de med ”endast” 2,1 procent. Då berodde det på en coronaeffekt när utsläppen delvis studsade tillbaka efter den stora minskningen 2020 när flygen ställdes in.
Men denna gång finns det ingen pandemi att skylla på. Däremot finns det en regering.
Tidöregeringen sänkte andelen biodrivmedel i dieseln från 30,5 procent till endast 6 procent den första januari förra året. SCB pekar ut just ökad användning av fossil diesel för transporter som en stor orsak till de stigande utsläppen – och tar specifikt upp reduktionsplikten.
Detta är inget att bli förvånad över, det har funnits varningsskyltar längs vägen. Både Trafikverket och Naturvårdsverket skrev i sina remissvar att sänkningen av reduktionsplikten skulle göra det svårare att nå klimatmålen. Utsläppsökningen har skett med berått mod, för att använda energiminister Ebba Buschs ord.
Efter den stora sänkningen 2024 har regeringen visserligen meddelat att de ska höja reduktionsplikten lite – till 10 procent. Men det handlar inte om klimatet: den tidigare minskningen bidrog till att Sverige inte kunde söka pengar ur EU:s coronafond.
Och flera tunga remissinstanser tvivlar på att regeringens höjning kommer att räcka. ”Det kommer behövas mer biodrivmedel om klimatmålen till 2030 ska kunna nås”, säger Tobias Gustavsson Binder på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet, till Sveriges Radio. Dessutom sänkte regeringen samtidigt drivmedelskatterna.
Detta klimatfiasko får inte fortsätta
Ett vanligt argument mot reduktionsplikten är att biodrivmedlen inte kommer räcka. Så om Sverige använder mer biodrivmedel så kommer något annat land använda mindre – det skulle därmed vara ett nollsummespel.
Men det är ett tveksamt argument. Se bara på det biodrivmedel som oftast använts för att nå reduktionspliktens krav: HVO (som i praktiken mest består av animaliska fetter från slakterier och liknande). Det bedöms nämligen finnas ett globalt överutbud på det fram till 2027, konstaterade Svenska miljöinstitutet i en rapport förra året.
Därtill borde ökad svensk efterfrågan, som gör att det blir mer lönsamt att ta tillvara på rester från slakterier och annat avfall för att göra biobränsle, ses som något positivt.
Detta klimatfiasko får inte fortsätta. Höj reduktionsplikten och sänk utsläppen.
Läs mer:
Elias Rosell: Den som dammsuger när solen skiner borde belönas
Amanda Sokolnicki: Nationalister hotar Europa – men i Sverige ska de in i regeringen
