Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Framsteg har gjorts, men ett par ”kniviga frågor återstår”. Så sammanfattade Donald Trump läget efter att ha tagit emot Volodymyr Zelenskyj i Mar-a-Lago på söndagen, och samma dag haft ett ”produktivt” samtal på telefon med Vladimir Putin.
Så vilka är de kniviga frågorna?
De handlar om territorium, tillstod den amerikanske presidenten. Men det är bara halva sanningen.
Putin kräver hela Donbass – han gör det för att han vill ha området, men också för att få kontroll över hårt befästa positioner som ukrainarna fortfarande håller, för att därigenom flytta fram ställningarna inför ett nytt, framtida krig.
För hans övergripande mål är inte ”bara” att ta valda delar av Ukraina, utan att utplåna landets oberoende. Ukrainarna har i snart fyra år slagit för att bevara detta.
Hur löser man ut en sådan ”knivig fråga”? Någon måste lägga sig. Vem ska göra det?
Gör en deal nu, sa Trump uppmanande till Zelenskyj i Florida på söndagen. Läget kommer bara bli sämre, motiverade han. ”Du har inga kort”, förklarade han redan under bakhållet i Vita huset i våras.
Det är rätt tydligt vem Trump tycker ska vika sig för att det ska bli fred. Ja, vem som till följd av realiteterna måste göra det.
Men hur ser egentligen realiteterna ut?
Ryssland tar sig framåt på slagfältet, långsamt och till ett ohyggligt pris. Sedan kriget inleddes har mer än en miljon ryska soldater dödats eller sårats. Just nu uppskattas förlusterna uppgå till över 25 000 i veckan. De ligger på en helt annan nivå än Ukraina.
Vintern 2023–2024 hejade Donald Trump på republikanerna i kongressen när de stoppade Joe Bidens stödpaket till Kiev.
Samtidigt har inflationen plågat Ryssland sedan invasionen. Nu bromsar också ekonomin in kraftigt. Stagflation står för dörren.
Det är inte direkt så att Vladimir Putin sitter med ess på hand. Men i den amerikanske presidenten har han en joker.
Vintern 2023–2024 hejade Donald Trump på republikanerna i kongressen när de stoppade Joe Bidens stödpaket till Kiev. Under några månader gav det ryssarna ett ammunitionsövertag 10 mot 1 på slagfältet.
Sedan Trump återvände till Vita huset har han avslutat det ekonomiska stödet till ukrainarna och under sommaren frystes tillfälligt vapenleveranser som numera betalas av Europa.
Och så har han gjutit mod i den ryske ledaren och dennes innersta krets, med telefonsamtal, smickrande sändebud och repeterande av Kremls talepunkter.
Man kan fråga sig hur realiteterna hade sett ut om Donald Trump i stället hade stöttat Ukraina och pressat Ryssland.
Kanske hade de fått Vladimir Putin att mjukna.
Kanske hade han nu i praktiken varit tvungen att ge upp sina anspråk – och gå med på den fred som Donald Trump så storstilat lovat?
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Varför blundar politiker för den här dyrköpta, danska läxan?
Max Hjelm: Inbördeskrig i Trumprörelsen – JD Vance leker med elden
