Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Något fredsavtal var inte nära, men samtalen var ”bra”, ”konstruktiva” och ”nyttiga”. Det var Kremls omdöme efter att Donalds Trumps affärskompis Steve Witkoff överlagt med Vladimir Putin och hans närmaste under fem timmar på tisdagen.
Och det är inte konstigt att ryssarna är nöjda.
Anfallskriget mot Ukraina förvandlade Putin till en isolerad man – det har nästan bara varit Peking och Pyongyang som velat ha med honom att göra. Sedan lyfte Trump på luren och rullade ut den röda mattan i Alaska. Just nu välkomnas den ryske presidenten på sitt första besök i Indien sedan invasionen inleddes. Genom sina förhandlingar gör Trump honom rumsren igen.
Och så har Washingtons position justerats, medan Moskvas ligger fast. Numera är det självklart för amerikanerna att Krim och de delar av Donbass som ockuperas ska förbli ryska. Man är också med på att ukrainarna kan behöva retirera från delar av det egna landet som de fortfarande har kontroll över.
Samtidigt är EU förbluffande dåligt på att använda den tid man har.
Eventuella landavträdelser sågs tidigare som ett högt pris som Kiev kanske var tvunget att betala för att i utbyte få sin suveränitet tryggad genom robusta säkerhetsgarantier. Nu är det bara utrikesminister Marco Rubio som ger uttryck för det perspektivet – och i den famösa 28-punktsplan syntes det inte alls. Tvärtom slogs det fast att storleken på den ukrainska armén ska begränsas samtidigt som landet ska förbjudas att gå med i Nato.
Dessutom ger samtalen Putin möjligheter att visa upp sin goda vilja, och peka ut Europa och Kiev som krigsälskande bovar.
Det är ett vämjeligt skådespel.
Men problemet just nu är inte bara att Trump och Witkoff gjort sig till Kremls nyttiga idioter – utan också Europas totala oförmåga att göra vad stunden kräver.
När 28-punktsplanen släpptes skyndade europeiska toppdiplomater till Genève för att stötta ukrainarna. Med hjälp av Rubio lyckades man bistå Kiev med att stryka de värsta raderna ur dokumentet. Men det handlade om att köpa tid.
Samtidigt är EU förbluffande dåligt på att använda den tid man har. Snart fyra år in i kriget har man inte skalat upp produktionen av ammunition till de nivåer som krävs. Inte heller har man stoppat köpen av den ryska gasen och oljan. Och Europa bråkar fortfarande om de frysta ryska tillgångar som behövs för att finansiera Ukraina.
Jag tror att han vill ha en deal, sa Trump om Putin på onsdagen.
Det är klart att mannen i Vita huset kommer att fortsätta göra sig nyttig för Kreml. Det amerikanska trycket på Kiev kommer att öka.
Klockan tickar mycket snabbt ner för Europa.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Förstår vi vad som står på spel när Trump spränger båtar utanför Venezuela?
Martin Liby Troein: Trump är svagare än på mycket länge – det gör honom också mycket farlig
















