”Skräckscener”, skriver Washington Post. Efter den ryska robotattacken på Poltava i Ukraina letar räddningshundar efter överlevande i grushögarna som nyss var bostadshus. Så kommer nya flyglarmssirener, räddningsarbetarna måste söka skydd. Många av offren sitter fortfarande fastklämda under sten och stål.
Den senaste dödssiffran är 51 människor. Den lär växa. Samtidigt som nya kroppar grävdes fram angrep Ryssland städerna Kiev och Lviv samt energianläggningar i sex ukrainska regioner, enligt Reuters. I Lviv har hittills sju människor dödats, varav tre barn.
Det är inte underligt att Ukraina och president Volodomyr Zelenskyj än en gång vädjar om ett stopp för begränsningarna av västerländska vapen. Om inte Ukraina får slå tillbaka mot militära mål långt inne i Ryssland kommer Putins robotattacker mot civila att fortsätta.
Den senaste dödssiffran är 51 människor. Den lär växa.
”Långdistansvapen som kan skydda oss mot den ryska terrorn behövs nu, inte senare”, sa Zelenskyj i ett meddelande på X. ”Varje dag av dröjsmål betyder fler förlorade liv.”
Ja, sådana vapen är nödvändiga men inte tillräckliga. De måste få användas också. När Ryssland beskjuter bostadsområden, stadskärnor och barnsjukhus måste Ukraina kunna svara.
Samtidigt pågår en regeringsombildning i landet. Mer än hälften av statsråden ska lämna sin post, däribland utrikesminister Dmytro Kuleba. Han har haft jobbet sedan 2020 och varit en av landets mest profilerade politiska röster, inte minst vad gäller att få väst att skänka vapen och ge tillstånd att använda dem.
Läget är just nu mycket kritiskt i Ukraina. Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt luftkrig, med nästan dagliga anfall mot städer, pågår hårda strider både på ryskt och ukrainskt territorium. Den ukrainska invasionen i Kursk går framåt, men om målet var att distrahera ryssarna från att avancera i Donetsk har planen misslyckats.
Zelenskyj talar om hösten som extremt viktig för Ukrainas framtid.
Putins arméer mal på, han tycks hittills obekymrad över att ha förlorat mark i Kursk. Det viktiga för Kreml är den ryska invasionen – som dessutom underlättas av att Kiev lägger viktiga resurser på sin egen offensiv. Det finns en stor risk för att den ukrainska staden Pokrovsk faller, med besvärliga konsekvenser för Ukrainas försvarsförmåga i hela regionen.
Volodomyr Zelenskyj ska snart besöka USA och president Biden, där han ska presentera en ”segerplan”. Han talar om hösten som extremt viktig för Ukrainas framtid. Det är korrekt på flera sätt.
De två pågående offensiverna har ovissa slut. Hur långt kan Ukraina avancera in i Ryssland – och vad blir konsekvenserna för Kreml? Hur länge kan Ryssland fortsätta sin inmarsch i Ukraina?
Lika osäkert är framtiden för stödet från väst. Vad händer i Tyskland, med valframgångarna för krafter som vill ge Ukraina mindre pengar och vapen? Vad sker i Frankrike – och hur blir situationen i USA efter valet?
Vladimir Putin tycker sig ha tiden på sin sida. Och om väst nervöst börjar skruva på sig och tycka att Ukraina skänkts nog kommer han att få rätt.
I stället måste det västliga stödet trappas upp på alla nivåer: mer pengar, mer militärt materiel, starkare sanktioner mot Ryssland och dess vapendragare. Och det är hög tid att släppa de krav som bakbinder Ukrainas försvar samtidigt som Ryssland har händerna fria att slå mot hela det ukrainska samhället.
Läs också:
Isobel Hadley-Kamptz: Vill Benjamin Netanyahu ens rädda gisslan?
Susanne Nyström: Regeringen gör verkligen allt för att sabotera Sveriges klimatmål
