Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Extremväder kostade i genomsnitt EU 44,5 miljarder euro per år mellan 2020 och 2023, konstaterar unionens miljöbyrå EEA i en rapport i höstas. Det är mer än dubbla årliga kostnaden det föregående decenniet.
30 procent av Europas koldioxidsänkor har försvunnit de senaste tio åren, slås också fast, liksom att den biologiska mångfalden hastigt faller till följd av klimatförändringarna och att vattentillgången försämrats. Försäkringskostnaderna stiger samtidigt.
Vår kontinent värms upp fortare än andra, vädret blir mer extremt. Det slår mot både natur och ekonomi – såväl jordbruk som näringsliv är beroende av fungerande ekosystem noterar EEA.
Det handlar inte om braskande nyheter. Vetenskapen har varit tydlig länge. Nuförtiden kan vi se allt i realtid runt omkring oss i form av extremhetta och skyfall. Och att det för med sig ett högt pris i kronor och euro har under året som gått blivit än mer uppenbart.
Här i Sverige varnade Finansinspektionen under våren just för kraftigt högre försäkringskostnader. Klimatanpassning av bostäder och infrastruktur kostar i sin tur miljarder.
Många väljer ändå att inte att se det här.
Klimatvetenskapen är en bluff, hävdade USA:s president Donald Trump i FN i september. Europa håller på att gå under på grund av omställningen, fortsatte han.
Klimatförändringarnas pris är inte att leka med. De kommer att bli högre.
Det senare verkar en del europeiska politiker, som varken förnekar klimatförändringarna eller människans ansvar för dessa, delvis hålla med om. Den tyske kanslern Friedrich Merz skärpte under hösten sin kritik av EU:s kommande förbud mot förbränningsmotorn. Precis före årsskiftet meddelade EU-kommissionen att man river upp det.
Visst är klimatförändringarna ett faktum, visst är det vi som orsakar dem – men klimatmålen är för jobbiga att nå! Det verkar allt fler tycka.
Och omställningen är inte gratis. Men den får oss inte att gå under. Görs den rätt kan den till och med skapa tillväxt.
Att det inte räcker med ”piska”, då främst i form av högre drivmedelspriser snarare än förbud, för att få bort bensin- och dieselfordon från vägarna hörs också här i Sverige – från regeringen och dess supportar. Och det är självklart – det krävs också satsningar på tåg och laddinfrastruktur, samt stöd för den som faktiskt väljer en elbil. Så varför satsar då inte regeringen mer på just det? Man tog till och med bort miljöbildbonusen.
Klimatförändringarnas pris är inte att leka med. De kommer att bli högre. Europa måste snabba på, också vi i Sverige.
För det handlar inte bara om att visa att det är möjligt – och det rätta att göra. Det finns också en krass kalkyl: Det blir i längden dyrare att låta bli.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Ska Europa vara en spelare – eller bli en del av spelplanen?
DN:s ledarredaktion: Tänk om Trump i stället valt att stötta Ukraina och pressa Putin
