Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Det var ett tag sedan vi såg nyhetsmedierna fyllas med bilder på karavaner av bilar och människor på flykt i Europa. Senast måste ha varit under flyktingkrisen 2015.
Men nu rapporteras det om spanjorer och fransmän som tvingas lämna sina hem när de okontrollerade bränderna ödelägger allt i sin väg. Hittills har 220 000 personer evakuerats i Frankrike. Inga civila har skadats men 84 brandmän uppges ha fått rökskador.
I skrivande stund handlar det om att hindra branden från att nå Bordeaux, en stad med 850 000 invånare.
I Spanien är läget lika alarmerande. 90 000 personer har evakuerats och i tre spanska regioner har 77 000 hektar eldhärjats. Det är den största skogsbranden i Spaniens historia.
De europeiska grannländerna bistår. Så också Sverige med två brandflyg. 2018 var vi tacksamma för hjälpen när skogarna brann i Hälsingland. Tjänster och gentjänster. Men det räcker inte, säger räddningstjänst på plats. Kastvindar ändrar eldens riktning. Regnet som nyligen föll var en droppe i havet.
Någon gång kommer bränderna att kunna tämjas. Frågan är bara hur stora katastrofens följder blir. Människor har förlorat hem och egendom. Skogar som funnits i familjernas ägo i generationer har förvandlats till aska.
Vill de – och orkar de – börja om och bygga upp på nytt det som raserats?
De flyende får installera sig i evakueringscenter men det är tillfälliga lösningar. Försäkringsfrågor kan ta år att lösa. Vill de – och orkar de – börja om och bygga upp på nytt det som raserats?
Som många människor som ofrivilligt måste lämna sina hem tar fransmännen och spanjorerna sin tillflykt till andra, säkrare, platser i sina respektive hemländer. I det längre perspektivet går det att fundera på om människor kan och vill bo i områden som återkommande drabbas av extremhetta allt tidigare på våren. Och där den oundvikliga följden senare på sommaren är risken för skogsbränder.
Enligt en rapport från FN tvångsförflyttades 123 miljoner människor på grund av översvämningar, torka, skogsbränder och stigande havsnivåer under 2024. Företrädesvis i delar världen som har svårt att konkurrera om vår uppmärksamhet. Det vill säga länder som Tchad, Somalia och flera Stillahavsöar.
Precis som i Frankrike och Spanien har de flytt i klimatförändringarnas spår och under de kommande decennierna kommer antalet klimatflyktingar inte att bli färre. Tvärtom antas de öka rejält.
Trots det har klimatflyktingarna i dag inte ens flyktingstatus. Det är dags att överväga att ändra på det.
Läs mer:
Susanne Nyström: Årets Pride är viktigare än på länge
Viktor Karlsson: Vänta, avskaffade Tidöpartierna just koldioxidskatten?